Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om filariainfektion
LyssnaAndra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.
Sidans information
Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.
Här följer en beskrivning av den "egentliga" filariosen som engagerar lymfsystemet.
Den "egentliga" filariosen är alltså en maskinfektion. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Den geografiska utbredningen omfattar i praktiken hela den tropiska världen inkluderande många Stillahavsöar.
Orsakande organism, smittvägar och smittspridning
Den "egentliga" filariosen orsakas av Wuchereria bancrofti eller Brugia malayi. W. bancrofti, som har störst utbredningsområde, har endast människan som reservoar. B. malayi, med mer begränsad utbredning i framför allt Ostasien och Stillahavsöarna, har apa och katt som reservoar. De vuxna maskarna håller företrädesvis till i större lymfkärl, och honmasken utsöndrar stora mängder larver (så kallade mikrofilarier) som via myggor (Culex, Anopheles och Aedes) kan överföra smittan vidare till andra människor.
Inkubationstiden är ofta lång, månader till år.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Den kliniska bilden vid denna infektion är mycket varierande, från högst obetydliga allergiska besvär till svår elefantiasis. Eftersom de vuxna maskarna är lokaliserade till lymfkärl kan dessa rent mekaniskt, men också på grund av inflammation, störa lymfflödet, vilket på längre tids sikt kan orsaka en vävnadssvullnad (ett så kallat lymfödem) perifert om angreppet. Om svullnaden blir uttalad kan huden lätt spricka och bli vätskande. En sådan hud blir också lätt sekundärinfekterad med bakterier såsom stafylokocker och streptokocker. Om tillståndet får vara länge kan hud och vävnader förtjockas och i extremsituation anta groteska dimensioner, elefantiasis.
Detta tillstånd, som är mycket ovanligt, har framför allt setts drabba underben och mannens pung. Det finns tämligen verksamma läkemedel med effekt på mikrofilarierna, däremot inget som avdödar de vuxna maskarna. Elefantiasis kan behandlas kirurgiskt.
Diagnosen ställs utifrån sjukdomsbild samt genom mikroskopisk undersökning av blodet, där mikrofilarierna kan återfinnas. Diagnosen kan ibland också ställas genom att man påvisar antikroppar mot parasiten i patientens blod.
Allmänt förebyggande åtgärder
Något vaccin finns inte varför enda förebyggande åtgärd är att man skyddar sig mot insektsbett när man vistas i endemiskt område. Detta innebär att man bör sova under myggnät och ha myggstift tillgängligt.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid eventuella fall.