Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om enterovirusinfektion
LyssnaEnterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.
Sidans information
Vad orsakar enterovirusinfektion och hur sprids sjukdomen?
Enterovirus är namnet på en grupp små RNA-virus i familjen Picornaviridae (picornavirus). Gruppen omfattar ett hundratal olika virus. Bland dem som kan orsaka sjukdom hos människor återfinns bland annat poliovirus, coxsackievirus, echovirus samt virustyper som enbart kallas enterovirus, till exempel enterovirus 68 (EV-68).
Enterovirus är tämligen motståndskraftiga mot yttre påverkan och klarar exempelvis normal vattenrening. De kan därför leva länge utanför människokroppen, till exempel i avloppsvatten.
Enterovirus är mycket vanliga och förekommer i hela världen. Infektioner med enterovirus förekommer året runt, men är vanligare under sommar- och höstmånaderna och kan ibland orsaka utbrott eller epidemier. Infektionerna drabbar främst barn och yngre vuxna. En individ kan få flera enterovirusinfektioner under livet.
Enterovirus infekterar huvudsakligen människor via svalget, men kan också infektera ögat direkt. Virusen förökar sig i svalget och tarmen. Därifrån kan virusen spridas till blodet och till andra organ som ryggmärgen, hjärnan, huden och hjärtat.
Enterovirus utsöndras framför allt med avföringen och sprids från person till person vid nära kontakt, eller via förorenad mat eller dricksvatten. Virusen kan också utsöndras i saliven, i slem från de nedre luftvägarna och från hudblåsor. Smittspridning från person till person är det vanligaste, men kan också ske genom förorenade föremål eller ytor.
Virusutsöndringen från svalget pågår under 1–2 veckor efter infektionen, medan utsöndringen i avföringen oftast pågår under flera veckor och kan fortsätta många månader. Man kan vara smittsam även om man inte har symtom.
Symtom och behandling
Symtombilden vid de olika enterovirusinfektionerna kan variera mycket. De flesta som smittas av ett enterovirus får inga eller endast lindriga symtom från exempelvis de övre luftvägarna eller magen.
Enterovirus kan orsaka både ögoninflammation och hjärnhinneinflammation. Enterovirus är också den vanligaste orsaken till virusorsakad hjärnhinneinflammation. Svårare sjukdomsfall förekommer framför allt hos små barn och personer med nedsatt immunförsvar.
Sjukdomsinformation om virusinfektioner i centrala nervsystemet
I sällsynta fall kan enterovirus även orsaka hjärtmuskelinflammation, hjärninflammation och förlamning. Spädbarn kan drabbas av blodförgiftning.
Enterovirus kan även orsaka så kallade höstblåsor vilka brukar uppträda i smärre epidemier med några års intervall. Höstblåsor drabbar främst barn under tio år och brukar uppträda på förskolor. Höstblåsor ses vanligen mot slutet av sommaren eller under tidig höst. Sjukdomen brukar ge måttlig feber, 38–39 ºC. Typiskt för sjukdomen är blåsor i munnen, på läppar, kinder, tunga och gom, framför allt baktill i svalget, liksom på händer och fötter. Blåsor kan också uppstå på andra ställen på kroppen. Blåsorna brukar brista och bilda ytliga sår. Tillfällig nagelavlossning från tår och fingrar efter genomgången infektion har beskrivits men är ovanligt. Sjukdomen är för det mesta helt godartad och de flesta har tillfrisknat inom en vecka. Undantagsvis kan sjukdomen ge ett allvarligare förlopp med bland annat hjärnhinneinflammation.
Vid polio kan den smittade bli förlamad.
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) varierar vanligtvis för de olika typerna av enterovirus från några dagar till 1–2 veckor.
Specifik behandling för enterovirusinfektioner saknas, vården inriktas på att behandla patientens symtom.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
Diagnosen höstblåsor ställs utifrån typiska symtom och eventuellt virusisolering.
Enterovirusinfektioner kan diagnosticeras på landets mikrobiologiska laboratorier. Diagnos ställs genom molekylärbiologiska metoder. Vid enterovirusorsakad hjärnhinneinflammation ska prover skickas till Folkhälsomyndigheten för typning i syfte att utesluta polio.
Enterovirus inkl. polioövervakning (Virusisolering)
Enterovirus ingår också i ett mikrobiellt övervakningsprogram vid Folkhälsomyndigheten.
Mikrobiellt övervakningsprogram för polio och enterovirus
Förebyggande åtgärder
Det finns i dagsläget vaccin mot polio, men inte mot någon annan enterovirusinfektion.
Eftersom så många infekterade inte har några symtom, är det svårt att förhindra spridning i befolkningen. Enkla åtgärder för att skydda sig själv och andra från enterovirusinfektioner är att till exempel att tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök och blöjbyten.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Fall av polio respektive hjärnhinneinflammation orsakade av virus är anmälningspliktiga sjukdomar.
Om enterovirus påvisas i ett patientprov, samt vid säkerställd enterovirusorsakad meningoencefalit, ska ett avföringsprov eller ett isolat skickas till Folkhälsomyndigheten för vidare analys och uteslutning av polio genom enterovirusisolering.