Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om difteri
LyssnaDifteri är en mycket allvarlig sjukdom. Dödligheten är 5–10 procent bland de som drabbas av luftvägsdifteri. Tack vare det allmänna vaccinationsprogrammet är difterifall numera mycket ovanliga i Sverige. Difteri finns fortfarande i många länder i världen, framför allt i Afrika och Asien.
Sidans information
Difteri är en mycket allvarlig sjukdom. Dödligheten är 5–10 procent bland de som drabbas av luftvägsdifteri. Sjukdomen var vanlig i Sverige i början av 1900-talet och dödade årligen tusentals barn, men tack vare förbättrad hygien och allmän vaccination är difterifall numera mycket ovanliga i Sverige. Många fall rapporteras dock fortfarande från länder med låg vaccinationstäckning.
Vad orsakar difteri och hur sprids sjukdomen?
Difteri orsakas av vissa arter av korynebakterier som kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada flera organ.
Corynebacterium diphtheriae sprids enbart mellan människor och för att man ska bli smittad krävs nära kontakt med en person som insjuknat i, eller är smittad med, difteri. Man kan även smittas genom indirekt kontakt via saliv, till exempel om man delar glas, en flaska eller en cigarett. Corynebacterium ulcerans och Corynebacterium pseudotuberculosis smittar från djur till människa.
En person kan vara bärare av difteribakterier utan att uppvisa några symtom alls. Symtomfria personer är även betydligt mindre smittsamma än personer med symtom.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är två till fem dagar, men den kan vara betydligt längre.
Difteri kan ge en svalginfektion (luftvägsdifteri) eller en hudinfektion (huddifteri). De första symtomen vid en svalginfektion brukar uppträda två till fem dagar efter att man blivit smittad. I början liknar sjukdomen vanlig halsfluss. Vid svår infektion får man dock tjocka beläggningar i svalget och luftrören som gör det svårt att andas (så kallad äkta krupp). I svåra fall kan det leda till att man kvävs till döds. Difteritoxinet kan skada flera organ och orsaka komplikationer såsom hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Huddifteri kan orsaka svårläkta sår men leder sällan till svår sjukdom.
Sjukdomen behandlas med antibiotika men antibiotikabehandlingen påverkar inte det toxin som redan spridits i kroppen, vilket gör att sjukdomsförloppet ändå kan vara långdraget. Man blir normalt smittfri efter en antibiotikabehandling. När behandlingen är avslutad tas kontrollprov från svalget. Vid svåra fall kan behandling med ett difteriantitoxin bli aktuell.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.
Diagnosticering av sjukdomen sker i två steg. Bakterierna Corynebacterium diphteriae, Corynebacterium ulcerans och Corynebacterium pseudotuberculosis kan påvisas vid landets mikrobiologiska laboratorier. Framodlade bakteriestammar skickas vidare till Folkhälsomyndighetens laboratorium för att undersökas om de är toxinbildande. Sjukdomsorsakande (toxinbildande) bakterier diagnosticeras genom att toxinets arvsmassa påvisas i bakteriestammen med molekylärbiologiska metoder och genom odling samt påvisning av utsöndrat toxin.
Analyskatalog – Mikrobiologiska analyser och tjänster
Förebyggande åtgärder
Difteri kan förebyggas genom vaccination. Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Difteri klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i respektive region och till Folkhälsomyndigheten. Difteri är dessutom en smittspårningspliktig sjukdom.
På grund av sjukdomens allvarliga konsekvenser bör smittskyddsläkaren kontaktas så snart det finns misstanke om difteri. Personer som varit i nära kontakt med den som är sjuk eller smittad ska undersökas med svalgprov och vid behov vaccineras.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar