Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om dientamoeba fragilis
LyssnaDientamoeba fragilis är en tarmprotozo som är vanligt förekommande i hela världen. När D. fragilis upptäcktes för snart etthundra år sedan beskrevs den som en harmlös mikroorganism som inte orsakade sjukdom. På senare tid har studier visat att den i undantagsfall kan ge besvär i mag- och tarmkanalen.
Sidans information
Vad orsakar dientamoeba fragilisinfektion och hur sprids det?
Det är inte klarlagt hur Dientamoeba fragilis sprids och hur dess livscykel ser ut. Parasiten är mycket känslig för omgivnings- och miljöfaktorer. Man spekulerar i om den kan spridas via djur, maskägg eller direkt från människa till människa. Parasiten överlever endast några timmar utanför sin värd och den har svårt att överleva i vatten, något som gör kontaminerat vatten till mindre sannolik smittkälla. Parasiten överlever inte heller i rumstemperatur, vilket minskar sannolikheten att den skulle vara en frilevande organism.
D. fragilis förmåga att orsaka symtomatisk infektion är inte säkert fastställd. Man har dock hos patienter med förekomst av D. fragilis och samtidiga mag-tarmbesvär noterat ökad förekomst av inflammatoriska förändringar i tarmen.
Symtom och komplikationer
D. fragilis förmåga att orsaka symtomatisk infektion är inte säkert fastställd. Många människor är bärare av parasiten utan att ha symtom. De vanligast förekommande symtomen som skulle kunna bero på D. fragilis är smärta och obehag i magen samt diarré. Långvariga besvär från tarmen i upp till två år har beskrivits. Man har även i vissa studier funnit en koppling mellan D. fragilis och diagnosen irritable bowel syndrome (IBS). I en stor dansk fall-kontroll studie fann man emellertid fler personer med D. fragilis i den symtomfria kontrollgruppen än i gruppen med IBS-symtom.
Diagnostik och behandling
Förekomst av D. fragilis fastställs genom påvisande av parasiten i avföringsprov.
Det råder inte full enighet om D. fragilis orsakar sjukdom och om fynd av parasiten bör behandlas eller inte. Antibiotikabehandling kan övervägas vid fynd av D. fragilis när annan orsak till diarré har uteslutits men de studier som stödjer klinisk effekt av antibiotika är små. I en stor dansk placebo-kontrollerad studie på barn fann man ingen skillnad i förbättring av symtom mellan placebo och behandling (metronidazole). De flesta i behandlingsgruppen blev också åter positiva for D. fragilis efter studien.
Förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot Dentamoeba fragilis. Eftersom man inte vet hur parasiten sprids är det svårt att veta hur man ska skydda sig men en god hand-, vatten- och livsmedelshygien bör verka förebyggande.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Inga särskilda smittskyddsåtgärder är motiverade vid enstaka fall.
Exempel på utbrott
Några egentliga utbrott av Dentamoeba fragilis har inte rapporterats. Under 2012 påbörjades en utredning om möjligt utbrott av D. fragilis bland barn på en skola i Jönköping. Efter att man sett en hög förekomst av gastrointestinala besvär (buksmärtor, lös avföring) bland barnen fann man D. fragilis hos mer än hälften av de provtagna. Analys av resultaten från utredningen pågår.
Kuriosa
Namnet Dientamoeba fragilis kommer från:
- di avser de två kärnorna i trofozoiten;
- ent avser tarmmiljön i vilken organismen lever;
- amoeba avser att den först uppfattades vara en amöba (men nu klassificeras den som flagellat);
- fragilis hänvisar till det faktum att trofozoitformen är mycket känslig.