Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om borreliainfektion
LyssnaAnnan benämning: Lyme disease, borrelios.
Sidans information
Borreliainfektion, eller Lyme disease som sjukdomen ofta kallas i USA, är snarast ett sjukdomskomplex, där man kan se symtom från bland annat hud, leder och centrala nervsystemet.
Sjukdomen är framför allt beskriven från Europa och Nordamerika men förekommer sannolikt globalt. I Sverige är den främst rapporterad i landets södra och mellersta delar och längs Östersjö- och Bottenhavskusten.
Sjukdomen är en vektorburen zoonos. Den sprids via fästingar och finns troligen på de flesta platser där dessa förekommer. Smittreservoaren är huvudsakligen vilda smågnagare.
Vad orsakar borreliainfektion och hur sprids den?
Borreliainfektion orsakas av en grupp borreliabakterier, Borrelia burgdorferi sensu lato, som är spiralvridna bakterier, så kallade spirocheter. Bakterierna kan infektera både däggdjur och fåglar.
Sjukdomen sprids i naturen via fästingar av släktet Ixodes, i Sverige Ixodes ricinus. Fästingen har bakterierna i sin mag- och tarmkanal och kan "kräkas" upp smittan när den suger blod.
Inkubationstiden varierar från tre dygn upp till månader beroende på symtomen.
Symtom och komplikationer
Hos cirka hälften av fallen utvecklas en ringformad rodnad på platsen för fästingbettet, som efterhand sprider sig cirkelformat (erythema migrans). Infektionen kan efter ett par veckor till månader sedan utvecklas vidare med symtom från centrala nervsystemet; hjärnhinneinflammation, utstrålande smärtor, förlamning (främst i ansiktet). Även ledbesvär och i sällsynta fall påverkan på hjärtat kan förekomma.
Diagnos och behandling
Vid typiskt hudutslag efter ett sannolikt fästingbett ställs diagnosen kliniskt utan provtagning. Provtagning är sällan aktuellt eftersom man vid tiden för diagnos sällan hunnit utveckla ett immunsvar och eftersom många har borreliaantikroppar i sitt blod efter en smitta tidigare i livet (utan att de behöver ha blivit sjuka av smittan), varför fyndet i sig inte talar för en aktuell borreliasjukdom. Vid tecken på komplikationer från nervsystemet eller leder kan man diagnosticera borrelia genom påvisning av specifika antikroppar i patientens blod och ryggmärgsvätska.
En obehandlad infektion kan självläka. Symtomgivande borreliainfektion behandlas med antibiotika. Symtom uppkomna av en allvarlig infektion med påverkan på nervsystemet går inte alltid tillbaka. Till exempel kan patienter efter behandling mot borreliainfektion uppvisa icke specifika symtom som trötthet, värk, led o muskelsmärtor.
Förebyggande åtgärder
Forskning pågår för att ta fram ett vaccin mot borreliainfektion, men ännu finns inget fungerande vaccin. Myggmedel ger inget tillförlitligt skydd mot fästingbett.
Skydd mot fästingbett
Fästingar brukar trivas i gräs- och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Fästingar är aktiva under vår, sommar och höst. Eftersom fästingarna ofta tar ganska lång tid på sig att välja ett lämpligt bettställe kan följande råd kan minska risken att bli fästingbiten:
- Heltäckande klädsel och stövlar.
- Kontrollera kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar, som lättast syns på ljusa kläder.
- Då dessa åtgärder inte utesluter att fästingar kommit innanför kläderna rekommenderas att man efter vistelse i fästingområde inspekterar hela sin kropp.
- Det kan också vara klokt att duscha och kamma håret. Hos barn sitter fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet.
Åtgärder vid fästingbett
Fästingen bör tas bort så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare:
- Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Vrid inte, detta kan göra att mundelar bryts loss och fastnar i huden. Smörj inte fästingen med fett eller nagellack, detta kan få fästingen att "kräkas".
- Tvätta såret med desinfektionsmedel och tvätta händerna med tvål och vatten.
- Om inte hela fästingen lossnat, vänta några dagar. I regel uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort kvarvarande delar.
- Kontrollera huden där du blev biten. Om en påtaglig rodnad uppträder inom några veckor eller om du till exempel får feber, huvudvärk eller känner dig sjuk på annat sätt, bör du söka läkare.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (paragraf 5 i smittskyddslagen).
Några speciella smittskyddsåtgärder är oftast inte aktuella.