Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS)

Betahemolyserande streptokocker grupp A – Streptococcus pyogenes – är den streptokockart som orsakar flest infektioner och de allvarligaste infektionerna hos människa. Det är den vanligaste bakteriella orsaken till halsfluss (tonsillit), men infektionen kan orsaka ett flertal andra sjukdomstillstånd av varierande svårighetsgrad från självläkande till livshotande, exempelvis barnsjukdomen scharlakansfeber, hudsjukdomarna rosfeber och svinkoppor (impetigo) samt blodförgiftning och allvarliga mjukdelsinfektioner. GAS kan producera flera olika gifter (toxiner) vilka spelar stor roll för infektionens svårighetsgrad.

Under slutet av 1980-talet iakttogs snabbt förlöpande, i flera fall dödliga streptokockinfektioner. Olyckliga begrepp som "mördarbakterier" eller "köttätande bakterier" myntades. Dödligt förlöpande streptokockinfektioner är dock kända sedan bakteriologins barndom, och streptokockerna var så länge vi inte hade tillgång till antibiotika fruktade orsaker till bland annat barnsängsfeber, svåra hudinfektioner och blodförgiftning (sepsis).

Vad orsakar GAS-infektion och hur sprids den?

Det finns många olika streptokockarter, en del med förmåga att orsaka sjukdom hos människa, andra helt harmlösa. De invasiva streptokockerna tillhör alla en speciell art, Streptococcus pyogenes – betahemolyserande streptokocker grupp A – GAS.

GAS-infektioner förekommer praktiskt taget uteslutande hos människa, och smittan kan spridas genom direktkontakt från människa till människa eller indirekt via föremål eller som droppsmitta. Många personer (framförallt äldre barn och ungdomar) är bärare av GAS, oftast i svalget, utan att visa tecken till sjukdom.

Inkubationstiden är kort, ett till tre dygn.

Symtom och komplikationer

Invasiv streptokockinfektion kan ge upphov till blodförgiftning (sepsis), där patienten ofta insjuknar mycket akut med snabbt stigande temperatur, påverkat allmäntillstånd och så småningom sänkt medvetandegrad. Komplikationer vid sepsis är utveckling av ett så kallat toxic shock syndrom där kraftigt blodtrycksfall och olika typer av organsvikt (njursvikt, koagulationsstörning, leversvikt, ARDS, generellt erytem och vävnadsnekros) förekommer.

En invasiv infektion med GAS kan även leda till en allvarlig typ av mjukdelsinfektion med kraftig lokal muskelsmärta. Sjukdomstillståndet kallas nekrotiserande fasciit eftersom den leder till sönderfall av muskelvävnad. Förstörelsen av vävnad kan bli mycket omfattande och kräver snabb kirurgisk behandling. Sjukdomstillståndet är livshotande.

Andra komplikationer som var vanligare i Sverige förr men som nu sällan förekommer är barnsängsfeber, reumatisk feber och akut glomerulonefrit. Dessa sjukdomsbilder är dock fortfarande vanliga i låginkomstländer.

Diagnostik och behandling

Diagnostiken bygger på påvisande av bakterien via snabbtest, odling eller påvisande av bakteriens arvsmassa.

Bärarskap av GAS behandlas vanligen inte. Svårare halsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner behandlas med antibiotika.

Patienter som drabbas av invasiv GAS-infektion behöver omedelbart vård och behandlas med antibiotika och läkemedel mot chock. I denna chockbehandling ingår ofta respirator- och njurdialysvård. Trots snabbt insättande intensivvård är dödligheten ändå ganska hög. Diagnosen ställs utifrån den typiska sjukdomsbilden samt genom bakterieodling, i första hand från blod. Vid nekrotiserande fasciit krävs ofta stora kirurgiska ingrepp.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot GAS. En viktig åtgärd på institutioner (som exempelvis förskolor) är att ha god hygien, bland annat genom en generös användning av engångsmaterial till tvätt och rengöring. Betydelsen av god handhygien kan inte nog understrykas.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Invasiv infektion med betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Övriga streptokockinfektioner är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (paragraf 5 i smittskyddslagen).

Mer om anmälningspliktiga sjukdomar

Streptokockutbrott på institutioner, som exempelvis förskolor, kan vara långdragna och ofta krävs samordnade insatser via primärvård eller barnhälsovård för att bryta smittspridningen. Samtidig behandling av personer med sjukdomssymtom är ibland motiverad om streptokocker konstaterats.

Streptokockinfektioner kan också spridas i förlossningsverksamhet. Utredning bör då handläggas i samverkan med vårdhygienisk enhet.

Läs mer

• Invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) veckorapporter
• INFPREG (Fakta om infektioner under graviditet) (medscinet.se)
• GAS disease (cdc.gov)