Internationella hälsoreglementet (IHR)

Lyssna

Det internationella hälsoreglementet (IHR 2005) är ett legalt bindande ramverk för medlemsländerna i Världshälsoorganisationen (WHO). Syftet är att förebygga, förhindra och hantera gränsöverskridande hälsohot med minsta möjliga påverkan på internationell handel och trafik.

IHR bygger på ett nationellt och internationellt samarbete för att så tidigt som möjligt upptäcka och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar och ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, både inom Sverige och över gränserna till andra länder. IHR omfattar samtliga allvarliga hälsohot, såväl kemiska, biologiska som radionukleära hot (CBRN) samt hälsohot med miljö- eller okänt ursprung, oavsett om dessa sprids avsiktligt eller oavsiktligt.

Ansvar och roller enligt IHR i Sverige

IHR har i svensk lagstiftning implementerats genom Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndigheten har genom lagen ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot. Myndigheten är också utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO i enlighet med IHR. Det innebär bland annat att Folkhälsomyndigheten ska bedöma om ett internationellt hot mot människors hälsa föreligger och rapporterar i sådana fall detta till WHO inom 24 timmar.

Folkhälsomyndigheten bedömer om ett internationellt hot mot människors hälsa föreligger och rapporterar i sådana fall detta till WHO inom 24 timmar. Folkhälsomyndigheten har även en skyldighet att återkoppla och informera berörda myndigheter, kommuner och regioner om vilka åtgärder som har vidtagits.

För att uppfylla kraven på kapacitet om övervakning, rapportering, anmälan och hantering av allvarliga hälsohot, som ställs enligt IHR, ska befintliga nationella strukturer och resurser utnyttjas. IHR är på så vis en del av det svenska krishanteringssystemet och bör hanteras inom ramen för respektive myndighets ansvar samt efter krishanteringssystemets tre grundprinciper; ansvars-, likhets- och närhetsprincipen.

En rad myndigheter har ansvar för att förebygga och hantera händelser med farliga ämnen inom respektive sektor. De hot som faller inom ramen för IHR sträcker sig över samtliga dessa områden. Den aktör som normalt har ansvaret för ett område har det både under en nationell kris och under en IHR-relaterad händelse.

Utöver kravet att inrätta en nationell kontaktpunkt ställs följande särskilda krav:

Hälsohotsförordningen

Även inom EU samverkar medlemsstaterna för att förebygga, förhindra och hantera spridning av gränsöverskridande hälsohot. Det kan röra sig om biologiska, kemiska, miljömässiga eller sedan tidigare okända hälsohot. Förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (2371/2022/EU) även kallad hälsohotsförordningen, är EU:s lagstiftning för implementering av IHR inom EU. Förordningen trädde i kraft i december 2022 och ger ett starkare mandat för samordning på EU-nivå. Förordningen syftar till att effektivisera och koordinera samarbetet mellan EU-länderna, EU-kommissionen och EU:s myndigheter. Lagen innehåller riktlinjer om epidemiologisk övervakning och hantering av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inklusive beredskap och insatsplanering.

Folkhälsomyndigheten har flera åtaganden och skyldigheter i enlighet med hälsohotsförordningen, bland annat att skyndsamt underrätta EU om potentiella gränsöverskridanden hälsohot. Folkhälsomyndigheten är även nationell kontaktpunkt för det europeiska varningssystemet, Early Warning and Response System (EWRS). Genom systemet meddelar medlemsstaterna skyndsamt varandra, Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och EU-kommissionen om utbrott av smittsamma sjukdomar som hotar att sprida sig till andra länder inom unionen.

Gällande författningar

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Krisberedskap