Kostnader och konsekvenser av antibiotikaresistens

Lyssna

Antibiotikaresistens är ett globalt och växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande och konsekvenser för individer som drabbas men också ökade kostnader för sjukvården och en börda för samhället i stort.

Folkhälsomyndigheten har tidigare genomfört kartläggningar av framtida merkostnader av antibiotikaresistens på uppdrag av regeringen. Dessa är inaktuella och har arkiverats men generella kostnader beskrivs här.

Individen

Individer som insjuknar i infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier kan behöva mer omfattande behandlingar och utredningar, längre vårdtid och rehabiliteringstid och kan få kvarvarande besvär av sina infektioner. Vissa tillstånd eller underliggande sjukdomar kan även leda till att man har ökad risk för att drabbas av infektioner, exempelvis vissa cancerbehandlingar och nedsatt immunförsvar. Dessa individer har ett särskilt behov av att antibiotika fungerar.

Hälso- och sjukvård

Utöver hur antibiotikaresistens påverkar individer kan ökade vårdtider och mer omfattande utredningar och behandlingar leda till högre kostnader för hälso- och sjukvården. Dessutom kan ökade insatser för att begränsa smittspridning och smittspårning vara nödvändiga inom sjukvården. Dessa effekter kan leda till ökade personalkostnader, produktionsbortfall, undanträngningseffekter och andra begränsningar för vårdinrättningen.

Vår moderna, avancerade sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis operationer, intensivvård, vård av för tidigt födda barn och cancerbehandlingar. Om läget försämras allvarligt kan viss avancerad vård, exempelvis neonatalvård och transplantationer, vara svår att genomföra på grund av risk för svårbehandlade infektioner.

Samhället i stort

Utöver direkta konsekvenser och kostnader för individer och hälso- och sjukvården är antibiotikaresistens en börda för samhället i stort. När individer insjuknar i resistenta infektioner kan det leda till ett ökat produktionsbortfall för samhället jämfört med infektioner som inte orsakas av resistenta bakterier. Produktionsbortfallet kan exempelvis vara på grund av längre vårdtid, sjukskrivningstid, nedsatt arbetsförmåga, sjukpensionering i förtid eller större behov av vård av barn (VAB).

Flera sektorer av samhället påverkas av ökande resistens både lokalt och internationellt, till exempel djurhållning och handel. Dessutom är det svårt att ta fram nya antibiotika och kostnaderna för att forska fram och utveckla nya antibiotika är mycket höga.

En viktig del av arbetet att begränsa antibiotikaresistens bygger på att stärka den allmänna folkhälsan och förhindra infektioner. Detta kan exempelvis vara genom att säkra tillgång till rent vatten och avlopp, öka vaccinationstäckningen eller bidra till andra folkhälsoinsatser. Dessa insatser medför kostnader men kan leda till minskade framtidskostnader för bland annat antibiotikaresistens.