Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse

Den urbana befolkningen är särskilt utsatt vid värmeböljor, på grund av det lokala klimat som tätorten och dess bebyggelse ger upphov till. Att vidta åtgärder för att minska risken för värmestress blir därför allt viktigare i takt med den globala uppvärmningen.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap, åtgärdsmöjligheter och metoder för identifiering av hälsoskadlig värme i utomhusmiljön. För att minska värmestressen i bebyggda områden är det sammanfattningsvis bra med en tät och ljus bebyggelse bestående av material med låg värmekapacitet samt med stora grönområden och parker och träd nära bebyggelse. I rapporten finns exempel på några termiska index och modeller som är lämpliga för att kartera värmestress i befintlig bebyggelse och som är relevanta för svenska förhållanden.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Relaterad läsning

Värmestress i inomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse