Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse

Den pågående klimatförändringen innebär en ökad risk för värmeböljor och efterföljande värmestress, särskilt i tätorter där värmeöar kan uppstå. Rapporten sammanfattar aktuell kunskap, åtgärdsmöjligheter och metoder för identifiering av hälsoskadlig värme i inomhusmiljön.

Hälsoskadlig värme kan definieras med hjälp av ett värmeindex som inkluderar de sex faktorerna: lufttemperatur, värmestrålning, luftfuktighet, luftrörelse samt individens fysiska aktivitet och kläder. Rapporten redogör för några exempel på värmeindex som är relevanta för inomhusmiljöer, samt modeller som kan appliceras på stadsnivå. Individens hälsotillstånd finns dock inte med i beräkningarna i befintliga index, så rapporten belyser behovet av att utveckla ett värmeindex som är specifikt riktat mot identifiering av hälsoskadlig värme i inomhusmiljöer.

Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas i befintlig bebyggelse för att minska värmestressen inomhus, t.ex. att använda solavskärmning som markiser och vegetation, att integrera innovativa passiva material i fasader, tak, golv och fönster, samt att använda personliga avkylningstekniker såsom fläktar och kylvästar.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Relaterad läsning

Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse