Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer – Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning

Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga i framtiden.

Befolkningen kan bli mer exponerad i tätorter än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.

Publikationen beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser. Metoden tillämpas i Geografiska Informationssystem, GIS, och utmynnar i en kartbild som översiktligt illustrerar vilka områden i tätorten som i högre grad riskerar att utveckla hälsoskadlig värme, och där åtgärder behöver sättas in först.

Metodbeskrivningen består av en bakgrund om risken för hälsoeffekter vid höga temperaturer och vilka faktorer som kan påverka utveckling av höga temperaturer i en tätort, samt en beskrivning av hur metoden utvecklats. Därefter ges en beskrivning för hur man steg för steg tillämpar metoden i GIS och hur resultatet över riskområden för höga temperaturer kan kompletteras med geografisk data om sårbara grupper.

Relaterad läsning

Värme och människa i bebyggd miljö – kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme