År 2022 uppgav 41 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, och andelen ökade under perioden 2006–2022. Det var något vanligare bland personer med högst gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå att ha avstått från att gå ut på grund av rädsla. Störst andel som uppgav att de avstått från att gå ut på grund av rädsla fanns i den yngsta åldersgruppen bland både kvinnor och män, och i den äldsta åldersgruppen bland män. Bland de yngre kvinnorna uppgav 56 procent att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla, 2022.

År 2022 uppgav 5,0 procent av befolkningen att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller i närheten av bostaden, vilket var en ökning från 2018 då mätningarna började. Andelen var mindre bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i Sverige än bland personer födda i grupperna av födelseländer utanför Norden.

In 2022, 41 per cent of women and 14 per cent of men said they sometimes or often refrained from going out alone for fear of being assaulted, robbed or otherwise harassed, and the proportion increased between 2006 and 2022. It was somewhat more common among people whose highest level of education was to upper-secondary level compared to people with a tertiary-level education to have refrained from going out due to fear. The highest proportion of those who reported having refrained from going out was in the youngest age group, among both women and men, and in the oldest age group among men. Among younger women, 56 per cent in 2022 stated that they refrained from going out alone due to fear.

In 2022, 5 per cent of the population said they had difficulty falling asleep or were woken up by traffic noise near their home, which was an increase from 2018 when the measurements began. The proportion was smaller among people with a tertiary-level education compared to people with a compulsory or upper-secondary level education, and among people born in Sweden than among those born in countries outside the Nordic countries.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa (1,2). Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse. Offentliga platser behöver planeras och underhållas så att de blir tillgängliga för alla. I områden med trygga miljöer blir det lättare att nyttja de utomhusmiljöer som främjar hälsa. Även kvaliteten på den fysiska miljön såväl inne som ute påverkar hälsan. I den byggda miljön är det främst luftföroreningar och buller från trafik som bidrar till sjuklighet och förtida död (3).

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer, se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla och Störd sömn av trafikbuller. Trångboddhet och Kommuners underskott på bostäder till vissa grupper i utsatta situationer redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 5 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio i ett webbverktyg.

Resultat på läns- och kommunnivå

Avstått från att gå ut ensam av rädsla definieras här som andel personer som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2022 års undersökning 27 procent som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla. Skillnaden mellan könen var stor, bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 41 procent och bland män 14 procent (figur 1). Den högre andelen bland kvinnor än män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 1. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 sågs en uppgång i andelen som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd både för kvinnor och för män. Ökningen under perioden var 26 procent för kvinnor och 67 procent för män.

Bland personer 16–29 år uppgav 35 procent att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla, 2022 (figur 2). Bland personer 65–84 år var det 29 procent, bland personer 30–44 år 24 procent och bland personer 45–64 år 23 procent. Att avstå från att gå ut ensam av rädsla var särskilt vanligt bland kvinnor 16–29 år; 56 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, var andelen 32 procent (figur 2, val kön). Den högre andelen bland kvinnor 16–29 år och den lägre andelen bland kvinnor 45–64 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Den högre andelen bland män i åldersgrupperna 16–29 år och 65–84 år jämfört med referensgruppen män 30–44 år som var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen likartad ut för åldersgrupperna vad gäller andelen som avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i samtliga åldersgrupper. En tydlig uppgång, men från en låg nivå, sågs bland män i de två yngsta åldersgrupperna. Bland kvinnor 16–29 år steg också andelen tydligt under perioden.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla 24 procent bland personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer med gymnasial utbildningsnivå var andelen 27 procent (figur 3). I samtliga utbildningsgrupper var den en högre andel bland kvinnor än män som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla (figur 3, val kön). Det fanns en statistiskt säkerställd högre andel som avstått att gå ut ensam på grund av rädsla i gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen personer med eftergymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 3. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen likartad ut i utbildningsgrupperna vad gäller andelen som avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Särskilt tydliga uppgångar, men från låga nivåer, sågs bland män med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå, där andelen nästan dubblerades under perioden.

Andelen personer som 2022 uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla var 31 procent bland personer födda i övriga Norden (exklusive Sverige), 28 procent bland personer födda i övriga Europa, 27 procent bland personer födda i Sverige och 26 procent bland personer födda utanför Europa (figur 4). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel mellan referensgruppen födda i Sverige och födda i övriga respektive grupper av födelseländer när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 4. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla varierade över tid i samtliga grupper av födelseländer under 2006–2022 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 49 procent bland personer födda i Sverige. Uppgången var tydligast bland män. Det sågs också en statistiskt säkerställd nedgång bland kvinnor födda i övriga världen med 17 procent när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län.

Störd sömn av trafikbuller definieras här som andel personer som uppger att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller.

År 2022 uppgav 4,6 procent av befolkningen 16–84 år störd sömn av trafikbuller. Den åldersstandardiserade andelen var 5,5 procent bland kvinnor och 4,4 procent bland män (figur 5). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 5. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 5. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som 2022 uppgav en störd sömn av trafikbuller var 6,5 procent bland personer 16–29 år, 4,4 procent bland personer 30–44 år och 5,4 procent bland personer 45–64 år. I åldersgruppen 65–84 år var andelen 3,7 procent. I den äldsta åldersgruppen var andelen 3,4 procent (figur 6). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län var det en statistiskt säkerställd högre andel bland kvinnor i åldersgruppen 45–64 år som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller jämfört med kvinnor i referensgruppen 30–44 år. Bland män sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan referensgruppen 30–44 år och övriga respektive åldersgrupper.

Figur 6. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2018–2022. Möjliga val: kön.

Figur 6. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2018–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav en störd sömn av trafikbuller 8,5 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 4,8 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 3,8 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 7). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 7, val ej åldersstandardiserat).

Figur 7. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 7. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav en störd sömn av trafikbuller var 11 procent bland personer födda utanför Europa, 6,6 procent bland personer födda i övriga Europa, 5,6 procent bland personer födda i övriga Norden och 3,9 procent bland personer födda i Sverige (figur 8). Den högre andelen bland kvinnor födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med referensgruppen kvinnor födda i Sverige var statistiskt säkerställd men minskade något när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län (figur 8, val kön). Den högre andelen bland män födda utanför Europa jämfört med referensgruppen män födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 8. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2022. Möjliga val: kön.

Figur 8. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 9. Det är nästan tre gånger så vanligt att få störd sömn av trafikbuller bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige år 2022.

Uppgifterna om Avstått från att gå ut ensam av rädsla och Störd sömn av trafikbuller kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden och avser perioden 2006–2022 för Avstått gå ut av rädsla och 2018–2022 när det gäller Störd sömn av trafikbuller. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Indikatorn Avstått från att gå ut ensam av rädsla bygger på frågan "Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?". Svarsalternativen är "Nej", "Ja, ibland" och "Ja, ofta". Andelen som svarat ja redovisas.

Indikatorn Störd sömn av trafikbuller bygger på frågan "Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar?". Sex olika situationer beskrivs, vardera med fyra ja-alternativ ("dagligen", "varje vecka året runt", "varje vecka vissa delar av året" och "mer sällan") och ett femte nej-alternativ ("aldrig"). Andelen som svarat att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna (delfråga 3) eller blir väckt (delfråga 4) av trafikbuller redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel i procent av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt, och visas som förinställt val i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå, där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer; 2017. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Shaw M. Housing and public health. Annu Rev Public Health. 2004;25:397–418. doi: 10.1146/annurev.publhealth.25.101802.123036
3. European Environment Agency. Healthy environment, healthy lives: how the environment influences health and well-being in Europe. Luxemburg: Publications Office of the European Union; 2020. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.eea.europa.eu/publications/healthy-environment-healthy-lives

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 5.

Tabell 1. Andel personer 16–84 år som uppger att de avstått att gå ut ensam av rädsla samt andel personer som uppger störd sömn av trafikbuller. Andelar i procent.

Kärnindikator	Uppföljningsperiod	Andel start	Andel slut	Utveckling
Avstått att gå ut ensam av rädsla	2006–2022	25	27
Störd sömn av trafikbuller	2018–2022	3,3	5,0