Sök publikationer
Lyssna121 träffar inom Publikationer filtrerat på Psykisk hälsa och suicidprevention
-
Folkhälsans utveckling – årsrapport 2022
Publicerad:Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt
-
Tabellsammanställning för broschyren Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa
Publicerad:Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa
-
Förskolan gynnar barns psykiska hälsa – En genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Publicerad:Förskola med den utformning som finns i de nordiska länderna har positiva effekter på barns psykiska hälsa och utveckling visar resultat från faktabladet kommer från rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa.
-
Årsredovisning 2021
Publicerad:Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.
-
Barn och unga upplever klimatoro – Ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga
Publicerad:Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.
-
Befolkningsinriktade insatser kan förebygga suicid
Publicerad:Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.
-
Att mäta stigmatisering vid psykisk ohälsa och suicid
Publicerad:Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.
-
Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande – En sammanfattning av en kartläggande litteraturöversikt
Publicerad:Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.
-
Lägesrapport 2023 – myndighetsgemensam promemoria – Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023
Publicerad:Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas vårt arbete och våra slutsatser 2023.
-
National action programme for suicide prevention
Publicerad:The national action programme adopted by the Swedish Parliament in 2008 contains nine strategic areas of action to reduce the incidence of suicide. This brochure provides examples of what initiatives can be used in order to achieve this goal, and is directed at everyone working on, or about to
-
Psykosomatiska besvär hos unga ökar inte globalt – med undantag för norra Europa
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa på nationell, regional och lokal nivå.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 – Grundrapport
Publicerad:Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor
-
Psykisk hälsa bland arbetslösa och sysselsatta under covid-19-pandemin
Publicerad:Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.
-
Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa
Publicerad:I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.
-
Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till verksamheter och professioner som arbetar med suicidprevention inom såväl kommun och landsting som myndigheter och ideella organisationer.
-
Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.
-
Årsredovisning 2017
Publicerad:Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
-
Årsredovisning 2018
Publicerad:Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen
Publicerad:Faktabladet är sammanfattning av den nationella strategin som Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.
-
Erfarenheter av utbildningarna Första hjälpen till psykisk hälsa och Psykisk livräddning – en kvalitativ studie i Västerbottens län
Publicerad:Uppdaterad:Rapport om hur personal inom vård, stöd och service som genomgått utbildningarna "Första hjälpen till psykisk hälsa" eller "Psykisk livräddning" beskriver sina erfarenheter av att möta personer med psykisk ohälsa och vilken användning de haft av utbildningarna.
-
Förebyggande insatser till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom och våld – En systematisk översikt av översikter
Publicerad:Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som
-
Hur mår nyanlända barn i Sverige? – Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien
Publicerad:I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit
-
Psykisk hälsa och suicidprevention – Regioner och kommuners arbete med hjälp av statliga stimulansmedel
Publicerad:Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.
-
Psykisk hälsa och suicidprevention – Lägesrapport 2020
Publicerad:Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.
-
Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?
Publicerad:Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna