Kunskap och fakta om psykisk hälsa

Suicidalitet är vanligare bland personer med spelproblem

Personer med spelproblem uppger oftare än andra att de någon gång haft suicidtankar eller gjort ett suicidförsök. Det visar ett faktablad som presenterar resultatet från en systematisk litteraturöversikt om förekomsten av suicidalitet bland personer med spelproblem. I faktabladet kompletteras resultaten med information om spelproblem och suicidalitet samt spelförebyggande arbete utifrån en svensk kontext. Genom att förebygga spelproblem är det möjligt att minska risken för psykisk ohälsa och för andra allvarliga konsekvenser såsom suicidalitet.

Insatser kan förebygga självmord

Faktabladet Befolkningsinriktade insatser kan förebygga suicid visar att viktiga insatser för att förebygga suicid är att begränsa tillgången till medel och metoder för suicid och screening för depression av personer med suicidrisk. Även förebyggande insatser på arbetsplatser och program som kombinerar flera insatser kan förebygga suicid.

Ensamhet – hur vanligt är det, vad har det för konsekvenser och hur kan det motverkas

Långvarig och oönskad ensamhet kan få hälsokonsekvenser. De som känner sig ensamma och de som bor själva har oftare hälsoproblem än andra, och bedömer också sin allmänna hälsa som sämre. De har även psykiska besvär i högre grad, och en högre risk för att dö i förtid. Kartläggningen; Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder belyser hur förekommande ensamhet är, vilka grupper som är mest utsatta och vad olika aktörer i samhället gör för att motverka ensamhet. Kartläggningen baseras på svenska undersökningar, internationell forskning och en sammanställning av insatser och åtgärder för att motverka ensamhet i Sverige.

Tillsammans minskar vi ofrivillig ensamhet

Suicidförebyggande arbete i Sverige – effekter av statliga medel

Staten har sedan 2020 tilldelat länen, inklusive kommuner och regioner, 200 miljoner kronor årligen för suicidförebyggande arbete. Under 2021 påbörjade Folkhälsomyndigheten två samverkansprojekt med Högskolan Dalarna respektive Karlstads universitet för att följa och utvärdera vilka effekter dessa statliga satsningar ger, och hur satsningarna påverkat det ordinarie suicidförebyggande arbetet på lokal och regional nivå. Via länken nedan hittar du intervjuer med forskarna som genomför utvärderingarna.

Utvärderingar av kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention

Positiva berättelser i medier kan bidra till färre suicidtankar

Visste du att positiva medieberättelser om personer som har sökt hjälp och tagit sig ur en suicidal kris kan ha en skyddande effekt på suicidtankar bland personer med ökad risk för suicid? Forskning visar att det finns en liten men statistiskt säkerställd minskning av suicidtankar i upp till fyra veckor bland personer med ökad suicidrisk, efter att de tagit del av personliga, positiva medieberättelser. Detta kan man läsa mer om i ett faktablad som Folkhälsomyndigheten har publicerat, som baseras på en systematisk litteraturöversikt. I faktabladet har vi kompletterat med ytterligare kunskap om mediernas roll i det suicidpreventiva arbetet.

Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicid och suicidförsök bland äldre

I faktabladet sammanfattas två systematiska översikter som undersökt riskfaktorer för suicidförsök och suicid bland äldre samt effektiva suicidpreventiva program för äldre med risk för suicid. I det suicidpreventiva arbetet för äldre är det bl.a. effektivt med screening och behandling av psykisk ohälsa, framför allt depression, samt utbildning om psykisk ohälsa och suicid för äldre och deras närstående.

Förebyggande arbete är viktigt för att förhindra psykisk ohälsa bland äldre

Det behövs insatser för att stärka välbefinnandet bland äldre och identifiera riskfaktorer och symtom på psykisk ohälsa. Här ger vi en lägesbild och exempel på åtgärder som kan främja psykiskt välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa bland äldre, exempelvis inom hemtjänsten, inom vården eller på äldreboenden.

Förebygg psykisk ohälsa i arbetslivet

Rapporten Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet visar att det går att förebygga olika former av psykisk ohälsa genom insatser på organisationsnivå. Insatserna kan till exempel ha fokus på ökad delaktighet, nya processer och strukturer samt diskussioner om arbetsmiljön. På individnivå kan man uppnå kortsiktiga effekter genom interventioner som till exempel fokuserar på stresshantering, mindfulness, yoga eller meditation. Målgruppen för rapporten är personer som på olika sätt arbetar med preventiva insatser inom arbetslivets arena.

Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Hör Gunnel Hensing, professor i socialmedicin på Göteborgs universitet, berätta om hur man kan förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet samt om rapporten "Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen".

Suicid bland barn i Sverige

I det här faktabladet sammanfattar vi en forskningsstudie som undersökt alla suicid bland barn i Sverige 2000-2018 samt Folkhälsomyndighetens egna analyser om vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka bland barn som tagit sitt liv. Resultatet betonar vikten av att identifiera och följa upp barn med förhöjd suicidrisk, även efter avslutad behandling, samt att arbeta brett för att förebygga suicid bland barn.