Hälsans bestämningsfaktorer

De olika faktorerna som påverkar hälsa är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Ibland kallas dessa faktorer för hälsans bestämningsfaktorer, även om de snarare utgör förutsättningar för hälsa än bestämmer hälsa. Bättre förutsättningar ger ett ökat handlingsutrymme att utvecklas, må bra och göra hälsosamma val. Sämre förutsättningar innebär dock inte automatiskt att en individ får en sämre hälsa. Varje individ har också ett eget ansvar för sina handlingar, sina livsval och sin hälsa inom ramen för sitt handlingsutrymme.

Ett sätt att beskriva vad som påverkar hälsan och dess fördelning i befolkningen är den så kallade regnbågsmodellen.

Längst in i modellen finns faktorer som vi inte kan påverka, som ålder, kön och arv. Ett lager i regnbågsmodellen handlar om sociala nätverk och stöd, vilka är särskilt viktiga under uppväxtåren. De övriga lagren handlar om levnadsvanor, levnads- och arbetsförhållanden och generella förhållanden i samhället. Det finns ett samspel mellan lagren, exempelvis påverkas levnadsvanor av sociala normer, nätverk och levnadsförhållanden, som i sin tur påverkas av socioekonomiska förhållanden. Livsvillkor påverkas även av individuella val och politiskt styrda beslut.

Hälsans bestämningsfaktorer kan beskrivas i Whiteheads och Dahlgrens regnbågsmodell.

Många samhällssektorer har alltså betydelse för folkhälsan. Kommunala verksamheter, till exempel skola, socialtjänst och samhällsplanering, har stor betydelse, liksom hälso- och sjukvården.

Mer information finns på sidan: Vem gör vad inom folkhälsoområdet

Exempel på hur offentlig sektor skapar förutsättningar för hälsa

Välfärdstjänster och socialförsäkringssystem är viktiga för att komplettera människors egna resurser när det behövs och därmed skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa.

Det kan till exempel handla om:

• Att arbeta med ersättningsnivåer och täckningsgrad i socialförsäkringssystemet.
• Att arbeta med sociala och miljömässiga konsekvensbedömningar i fysisk planering.
• Att arbeta för att fler barn ska gå i förskolan.
• Att se till att insatser som visat sig vara effektiva på individ- eller gruppnivå skalas upp och säkras över tid, till exempel rökavvänjning.
  Att arbeta med ett normmedvetet och likvärdigt bemötande, till exempel inom arbetsförmedling, socialtjänst, hälso- och sjukvård och omsorg.
• Skolan och hälso- och sjukvården är exempel på hälsofrämjande och förebyggande verksamheter som utifrån sina grunduppdrag ska ta hänsyn till människors olika förutsättningar.