Om folkhälsa

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsoområdet. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar både i riskgrupper och i hela befolkningen.

Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsa. Begreppet folkhälsa gäller både nivån på hälsa, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och hur hälsan fördelas, exempelvis medellivslängden i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.

Befolkningens hälsa formas genom ett samspel av faktorer som genetik, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av åldersstrukturen i befolkningen, politiska beslut, samhällets organisation och resurser samt individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar den egna hälsan.

Mer om hälsans bestämningsfaktorer

Folksjukdomar och folkhälsoproblem

En folksjukdom är en sjukdom med hög förekomst i befolkningen och som bedöms ha stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod. Vanliga folksjukdomar i Sverige är diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Ett folkhälsoproblem kan definieras av att det drabbar minst en procent av befolkningen och innebär allvarliga konsekvenser för drabbade personer och samhället i stort.

Hur ojämlikhet i hälsa uppstår

Ojämlikhet i hälsa kan beskrivas som systematiska skillnader i hälsa mellan grupper med olika social position.

Social position handlar om vilken ställning människor har i olika sammanhang i samhället. När social position baseras på utbildningsnivå, yrke eller inkomstnivå kallas det för socioekonomisk position.

Ofta är människors hälsa bättre ju högre socioekonomisk position de har. Processen bakom detta kan beskrivas som att de som har mer resurser från början också har bättre förutsätt­ningar att få ökade resurser och en bättre hälsa. Man brukar tala om en social gradient i hälsa.

Den sociala gradienten i hälsa gäller för i princip alla de sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige idag. Det gäller också för medellivslängd och självskattad hälsa.

Utöver socioekonomi kan ojämlikhet i hälsa bero på annat som påverkar människors sociala position i samhället, till exempel det som kopplar till diskrimineringsgrunderna. Diskriminering minskar människors handlingsutrymme att forma sina liv och göra val som främjar hälsa.

I lagen finns det sju diskrimineringsgrunder. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Vad menas med utsatta eller sårbara grupper?

Vad som menas med utsatta eller sårbara grupper är en fråga om sammanhang. En grupp kan vara sårbar ur ett perspektiv och inte alls ur ett annat perspektiv. I vissa sammanhang kan exempelvis hbtqi-personer, personer med vissa funktionsned­sättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar och personer som står utanför arbetsmarknaden vara sårbara eller utsatta, medan de inte är det i andra sammanhang.

Folkhälsoarbete tar hänsyn till människors olika förutsättningar.

Ohälsa och systematiska skillnader i hälsa utgör ett problem för individer, för samhället och för en hållbar utveckling. För individen kan det handla om försämrade eller förlorade levnadsår, lägre inkomst, mindre möjligheter att påverka både sitt liv, samhället i stort och sin sociala position. För samhället kan det handla om kostnader kopplade till vård och omsorg liksom kostnader kopplade till produktionsbortfall på grund av sjukdom. Andra exempel på konsekvenser för samhället är minskad social rörlighet och minskad tillit till samhällsinstitutioner.

• Filmer ur e-utbildning God och jämlik hälsa
• Filmer om folkhälsa
• Läs mer om våra analyser av jämlik hälsa och hälsan i vissa grupper.

Jämlikhet i hälsa

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom, som kan bedrivas på många olika arenor. Ett viktigt syfte är att minska ojämlikhet i hälsa.

Folkhälsoarbetet består av två, kompletterande delar: hälsofrämjande arbete (promotion) och förebyggande arbete (prevention). Förenklat utgår hälsofrämjande insatser från kunskapen om vad som gör att individer utvecklas väl och mår bra, medan förebyggande insatser utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa och sjukdom hos individen. Det kan ibland vara svårt att särskilja begreppen hälsofrämjande och förebyggande, eftersom de till stora delar överlappar varandra.

Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete syftar till att främja hälsa och stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det handlar om att stödja den enskilda individen att ta eget ansvar för sin hälsa genom att bland annat öka hens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Hälsofrämjande arbete handlar också om insatser på befolknings- och gruppnivå, till exempel att skapa säkra trafik- och lekmiljöer. I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att se samspelet mellan individ och samhälle. Alla har ett ansvar för sin egen hälsa inom ramen för det beslutsutrymme som samhället erbjuder.

Faktorer som kan gynna hälsan genom att bidra till att hälsan bibehålls eller förbättras kallas skyddsfaktorer. Det kan vara goda sociala relationer till familj och vänner och att vara fysiskt aktiv. För ett hälsofrämjande arbete krävs kunskap om skyddsfaktorer.

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete handlar om att med olika insatser undvika att något händer som påverkar hälsan negativt. Det inkluderar:

• att minska risken av sjukdom eller skada
• att minska risken för fysiska, psykiska eller sociala problem
• att förhindra återinsjuknande
• att genom tidig upptäckt förhindra att sjukdom utvecklas.

Riskfaktorer

Faktorer som ökar risken för sjukdom och skador kallas riskfaktorer. För att bedriva ett sjukdomsförebyggande arbete som syftar till att undvika olyckor och sjukdom krävs kunskap om hur de viktigaste riskfaktorerna kan begränsas eller elimineras.

Universella och riktade insatser

Både hälsofrämjande och förebyggande arbete kan riktas till individer, grupper eller hela befolkningen. Insatserna kan även riktas mot de arenor där människor lever och verkar.

Folkhälsoinsatser som riktas till hela befolkningen kallas för universella insatser, medan insatser som vänder sig till specifika riskgrupper kallas för riktade insatser. Selektiva insatser riktas till identifierade riskgrupper, medan indikerade insatser riktas till individer med ett särskilt riskbeteende eller utvecklad problematik. När insatser riktas till riskgrupper i proportion till de behov som finns kallas det för proportionell universalism. Här tar man alltså hänsyn till särskilt utsatta grupper, till exempel de med låg socioekonomisk position, vad gäller både omfattning och utformning. På så sätt kan man minska den sociala gradienten i hälsa och samtidigt hjälpa de särskilt utsatta.

Exempel på hälsofrämjande och förebyggande arbete

Exempel 1. Utökat hembesöksprogram

Ett exempel på hur universella insatser kan anpassas propor­tionellt efter sårbarhet och behov är ett utökat hembesöks­program. Programmet i Region Stockholm vänder sig till förstagångsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden samt föräldrar som föder sitt första barn i Sverige. Det ordinarie barnhälsovårdsprogrammet förstärks till sex hembesök under barnets första 18 månader. Socialtjänstens föräldrastöd och barnhälsovården samverkar. Planeringen och dimensione­ringen av besöken görs utifrån gruppens behov, men inne­hållet i hembesöken anpassas efter det enskilda barnets och föräldrarnas behov.

Exempel 2: Statligt fritidskort

Fem myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att arbeta fram ett statligt fritidskort. Fritidskortet syftar till att ge alla barn förutsättningar för en meningsfull fritid och ska innehålla en summa pengar som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter. Reformen riktar sig till alla barn och unga, men det är en skillnad i nivå på stödet baserat på socioekonomiska faktorer. Vidare ska barn och unga med funktionsnedsättning, eller andra behov av särskilt stöd, uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.

Exempel 3. Barnhälsovården

Alla barnfamiljer erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram med universella insatser till alla barn. Dessutom erbjuds riktade insatser till barn med särskilda behov. Barnhälsovårdens verksamhet kan beskrivas i tre steg. Det första, universella steget handlar om att följa och stödja alla barns hälsa, utveckling och livsvillkor. I det andra steget ges riktade insatser till de barn som behöver det, till exempel för att de tillhör en riskgrupp. Det tredje steget innebär ytterligare åtgärder, kanske behandling i samverkan med andra vårdgivare eller med socialtjänsten.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård utvecklar och integrerar förebyggande och hälsofrämjande insatser i vården. Det kan även innebära befolkningsinriktade insatser och samverkan med lokalsamhället. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård syftar också till att skapa en mer hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna. Målet är att förstärka vårdens insatser för en god och jämlik hälsa.

Exempel på insatser är mödra- och barnhälsovård, vaccinationer, rådgivande samtal om levnadsvanor till patienter och riktade hälsosamtal till befolkningsgrupper.

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar befolkningens hälsa och åtgärder som syftar till att bevara och förbättra hälsan. Det handlar om att analysera faktorer som kan påverka människors hälsa och välbefinnande, till exempel livsmiljö, sociala förhållanden och levnadsvanor. Det handlar också om hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt. Folkhälsovetenskap är det kunskapsområde som det praktiska folkhälsoarbetet måste ha som stöd för att vara kunskapsbaserat.

Vad är social hållbarhet?

Ibland likställs arbetet för en god och jämlik hälsa med arbetet för social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle kan beskrivas som ett jämställt och jämlikt samhälle där människor

• lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader
• känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Utöver social hållbarhet har arbetet för en god och jämlik hälsa även nära koppling till den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten.