Rapporter om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer
LyssnaHär hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.
Öppna jämförelser folkhälsa – jämför utvecklingen mellan regioner och mellan kommuner
Öppna jämförelser folkhälsa redovisar befolkningens hälsa, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Här finns beskrivningar av utvecklingen över tid med möjligheter att jämföra olika län och kommuner med varandra. De regionala och lokala resultaten redovisas i relation till resultat för riket i stort och hur det ser ut i olika grupper i samhället.
Verktyget ger regioner och kommuner möjlighet att analysera hur de ligger till, och vilka insatser som krävs för att främja en god hälsa på lika villkor i befolkningen. Resultaten finns även sammanfattade i ett faktablad för kommun- och regionledning.
-
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019
Publicerad:Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
-
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 – Faktablad
Publicerad:Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.
Årsrapporter om utvecklingen av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige
Fallen av anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar fortsätter att minska, men det finns grupper som drabbas mer. Folkhälsomyndigheten följer antalet fall av olika sjukdomar för att kunna identifiera utbrott och vidta lämpliga åtgärder.
På sidan om årsrapporter för anmälningspliktiga sjukdomar hittar du:
- årssammanfattning
- detaljerad information om utvecklingen av varje sjukdom
- tabellsamling över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige.
I tabellsamlingen finner du statistik i form av antal rapporterade fall och incidens över anmälningspliktiga sjukdomar, exempelvis klamydia och tuberkulos. Statistiken presenteras fördelat på län, kön och åldersgrupper samt över tid.
Årsrapporter för anmälningspliktiga sjukdomar
Den svenska narkotikasituationen
Folkhälsomyndigheten samordnar och rapporterar varje år ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikamyndighet, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). I rapporten Den svenska narkotikasituationen sammanfattas resultaten inom flera olika områden från rapporteringen, som exempelvis användning av narkotika, narkotikabeslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Rapporten ges ut årligen.
-
Den svenska narkotikasituationen 2023
Publicerad:Rapporten sammanfattar Sveriges narkotikasituation under 2022 (delvis 2023) och innehåller till största del uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterat in till…
Skolbarns hälsovanor i Sverige
Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen är internationell och genomförs vart fjärde år i ett femtiotal länder i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO). Urvalet är nationellt och redovisas därför enbart för riket.
Psykisk hälsa och suicid – nuläge och utveckling
Hur förekommande är psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid i Sverige? I denna rapport finns sammanställd statistik från olika datakällor som speglar nuläge och utvecklingen under 2000-talet, både bland barn och vuxna i olika åldrar. Rapporten vänder sig till dig som har i uppgift att planera eller fatta beslut i frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på nationell, regional eller kommunal nivå.
-
Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022
Publicerad:Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.