Ekonomi har betydelse för hälsa

Bristande ekonomiska resurser har betydelse för hälsan på flera sätt, exempelvis kan oro för ekonomin påverka den psykiska hälsan negativt. Ekonomisk utsatthet kan leda till brist på sådant som alla behöver, som bra mat och tryggt boende, men också till sociala och psykologiska problem. Bristande ekonomiska resurser kan också försvåra deltagande i olika aktiviteter och därmed innebära en risk för social exkludering.

Sambandet mellan inkomster och hälsa är väl belagt i såväl svensk som internationell forskning och i många sammanhang betraktas ekonomisk utsatthet som en av de viktigaste faktorerna för skillnader i hälsa.

Erfarenheter från tidigare ekonomiska kriser har visat att de som har en sämre position på arbetsmarknaden brukar drabbas hårdare av ekonomiska kriser än de som har en starkare position på arbetsmarknaden. Det kan vara personer med låg utbildning, fysisk eller psykisk ohälsa, de som lever på ekonomiskt bistånd, unga eller utlandsfödda. Men också ensamstående föräldrar – och då särskilt kvinnor.

Ett av de folkhälsopolitiska målområdena handlar om inkomster och försörjningsmöjligheter. Inkomstfördelning, ekonomiska resurser för de med små marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet är centrala i detta målområde.

Läs mer

I länkarna nedan kan du läsa mer sambanden mellan inkomst och hälsa och hur utvecklingen sett ut för olika grupper. Du kan även ta del av statistik inom området, och ta fram egen fördjupande statistik.

• Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023
• Inkomster och försörjningsmöjligheter – Fördjupat resultat för Folkhälsan i Sverige
• Utbildning och inkomst som mått på socioekonomi
• Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns- och kommunnivå (extern webbplats)
• Finansiellt välbefinnande och allmän hälsa i Sverige (fi.se)