En kunskapsmodell för det statliga folkhälsoarbetet

Lyssna

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som utgår från identifierade behov.

Kunskapsmodellen är uppbyggd kring fyra delar: uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning. Den ska stödja det folkhälsopolitiska ramverket och utgår från det övergripande folkhälsopolitiska målet och de åtta målområdena. Dessutom är samverkan med aktörer på regional och kommunal nivå, liksom civilsamhället en viktig del inför att samordna de statliga myndigheterna. Här nedanför beskriver vi modellens fyra delar.

Bild. Kunskapsmodellens fyra delar.

Fyra pilar i en cirkel med orden uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning.

Uppföljning

Att följa upp folkhälsopolitiken är motorn i modellen och visar hur utvecklingen går i förhållande till det övergripande folkhälsopolitiska målet. Uppföljningen ger också en möjlighet att identifiera behov av ytterligare kunskap.

Vi har tagit fram indikatorer för folkhälsopolitikens åtta målområden och för olika aspekter av hälsa. Genom att följa dem får vi en uppfattning om utvecklingen går åt rätt håll.

Här kan du läsa mer om vår uppföljning

Samordning

Folkhälsopolitiken omfattar de flesta sektorer i samhället och de statliga myndigheterna behöver arbeta tillsammans för att hitta områden där ytterligare kunskap och insatser behövs för en god och jämlik hälsa.

För att samordna sig behöver myndigheter som är centrala för folkhälsoarbetet ha regelbundna dialoger med olika aktörer på regional och lokal nivå, liksom med civilsamhället.

Syftet är att identifiera behov och prioriteringar för det fortsatta gemensamma arbetet. En förstärkt dialog och ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med regionala och lokala aktörer är också viktigt.

Fördjupad analys

Tillsammans med andra myndigheter kan vi göra fördjupade analyser eller ta fram kunskap utifrån de kunskapsbehov som kommer fram i uppföljningen och i dialogerna med statliga, regionala och lokala aktörer.

Där det finns behov och är möjligt görs arbetet i samarbete med eller i nära samverkan mellan berörda myndigheter.

Sprida kunskap

För att nå ut med nya resultat och bidra till utveckling är det viktigt att de kunskapsunderlag som tagits fram delas och sprids. När statliga myndigheter arbetar tillsammans och samordnar sig kan kunskap nå ut brett i många kanaler, även sådana som inte är specifika för folkhälsofrågor. Om vi som jobbar i statliga myndigheter samordnar våra insatser blir också den kunskap som sprids mer enhetlig och det gemensamma arbetet mer effektivt.

En av de kanaler som Folkhälsomyndigheten arbetar med är Mötesplats social hållbarhet, som drivs tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Mötesplats social hållbarhet

Läs mer i rapporten ”På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet”. Rapporten finns även översatt till engelska.

Rapporten samt övrigt material hittar du även under Publikationer inom samordningen av den nationella folkhälsopolitiken.