Värmeböljor största klimathotet mot människors hälsa

Analysen beskriver hur klimatförändringen påverkar människors hälsa idag, framtida hälsorisker och samhällets förmåga att hantera dessa utmaningar. När medeltemperaturen stiger så ökar sannolikheten för extrema väderhändelser. Även risken för förändringar i ekosystemet ökar, vilket kan påverka livsmedel, vatten- och luftkvaliteten men också öka spridningen av sjukdomar via insekter och andra djur.

Flera olika hälsoproblem

Värmeböljor, det vill säga ihållande perioder med höga temperaturer, kan orsaka flera olika hälsoproblem. Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa, säger enhetschef Karin Ljung Björklund.

Kunskap behövs om hälsoriskerna

Syftet med analysen är att identifiera och prioritera olika hälsorisker till följd av klimatförändringen för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. På så sätt kan samhällets resurser användas till de åtgärder som är mest angelägna. Analysen bygger på vetenskapliga underlag, myndighetsrapporter och expertbedömningar. Den är tänkt att ligga till grund för myndigheters klimatanpassningsarbete och är även ett kunskapsstöd till andra aktörer både nationellt och regionalt.

– Även om analysen visar att värmeböljor utgör det största hotet mot människors hälsa, så behövs det kunskap om samtliga identifierade hälsorisker och hur de kan förebyggas för att inte riskera onödigt lidande och ökad ojämlikhet i hälsa, säger Karin Ljung Björklund.

14 olika hälsorisker

Totalt redovisas 14 olika hälsorisker som samhällets aktörer behöver vara medvetna om och planera för i närtid. Sårbarheten för dessa hälsorisker varierar utifrån regionala förutsättningar och kapaciteten att hantera dem. Hälsoriskerna är i fallande ordning:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Läs mer

• Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys
• Miljöhälsa och hälsoskydd