Samers hälsa och levnadsvanor undersökta i stor enkätstudie
LyssnaDe flesta samer i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt finns det skillnader mellan samer och den övriga befolkningen i vissa hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor. Det visar den första nationella folkhälsoundersökningen bland samer i Sverige.
Studien har gjorts av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet och bygger på data från enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor. I studien har 3658 samer i Sverige i åldern 18–84 år besvarat en enkät om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Resultaten har jämförts med motsvarande data från den nationella folkhälsoenkäten i Sverige. Båda enkätundersökningarna genomfördes år 2021.
God allmän hälsa
Resultaten visar att de flesta samer, 73 procent, uppger att de har en god allmän hälsa och nästan alla, 87 procent, uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Det är i nivå med vad den övriga befolkningen uppger. Samer uppger även psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest i samma utsträckning som den övriga befolkningen, liksom sjukdomar som högt blodtryck och diabetes.
– Samtidigt ser vi att det finns vissa skillnader. Det är till exempel en större andel samer än befolkningen i övrigt som uppger att de har värk och smärta i olika delar av kroppen, astma och allergi samt övervikt och fetma. Det är också en större andel samer som uppger att de någon gång övervägt eller försökt att ta sitt liv. Vidare uppger en större andel samer än befolkningen i övrigt att de blivit behandlade eller bemötta så att de känt sig kränkta, säger Marjan Vaez, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Vad gäller levnadsvanor så är det en mindre andel samer än befolkningen i övrigt som uppger att de är stillasittande mer än tio timmar per dag. Även när det gäller riskkonsumtion av alkohol och daglig rökning är andelen samer som uppger detta mindre än i befolkningen i övrigt.
Grund för hälsofrämjande insatser
Enkätundersökningen är en av de största som hittills genomförts bland samer och omfattar samer i hela landet. Kartläggningen är ett första viktigt steg för att långsiktigt följa hälsosituationen bland samer i Sverige. Resultaten kan ligga till grund för planering och utformning av hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional och nationell nivå.
Forskaren Jon Petter Stoor vid Umeå universitet säger att studien är viktig för samer på flera sätt.
– Studien bidrar till viktig kunskap om samers självrapporterade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor och kan utgöra en bas för fortsatt kunskapsutveckling. Att så många samer deltog gör att vi i ett nästa steg kan undersöka hur olika grupper bland samer mår, och om det finns särskilda faktorer som har betydelse för samers hälsa, säger Jon Petter Stoor.
Folkhälsomyndigheten har ett särskilt uppdrag från regeringen att genomföra insatser för att stärka och utveckla kunskapen om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och urfolket samerna, samt ett uppdrag att stödja kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention på regional och lokal nivå. Rapporten ingår som en del i dessa uppdrag såväl som i myndighetens grundläggande uppgift att följa folkhälsans utveckling.