Fortsatt ökning av fetma och övervikt

Lyssna
Publicerad:
Kategori: Nyhet

På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Där synliggörs resultat för utvecklingen av olika svårighetsgrader av fetma. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning har skett i stort sett alla grupper.

Det finns fortfarande mycket okunskap och missuppfattningar om vad som kan bidra till fetma. Årets tema för Världsfetmadagen, som infaller den 4 mars, betonar betydelsen av att ändra perspektiv och skifta fokus från personliga åsikter om fetma till gemensamma strategier för hela samhället.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat kontinuerligt i den vuxna befolkningen sedan 80-talet. Idag har 51 procent antingen övervikt eller fetma. Snabbast ökning har skett bland yngre vuxna men förekomsten ökar i alla samhällsgrupper. Det visar data från Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska centralbyråns Undersökningarna för levnadsförhållanden.

Förekomst av fetma indelat i tre grader

Eftersom förekomsten av övervikt och fetma kontinuerligt ökar så finns det anledning att följa utvecklingen av olika grader av fetma, till exempel som underlag för att uppskatta resurser till vård och omsorg. Folkhälsomyndigheten visar därför för första gången i den officiella statistiken förekomsten av fetma fördelat på tre olika grader. Mellan 2004–2022 ökade andelen i den vuxna befolkningen som har fetma grad 1 från cirka 9 till 12 procent, fetma grad 2 från ca 2 till drygt 3 procent. Andelen med fetma grad 3 ökade från 0,5 till 1,4 procent.

– Fetma är fortsatt ojämlikt fördelat i befolkningen men förekomsten av fetma och även svårare fetma ökar inom stort sett alla grupper. Utvecklingen beror på förändringar i vår sociala och fysiska miljö som påverkar människors val, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Många faktorer påverkar övervikt och fetma

Fetma beror på en rad olika faktorer som kan ha olika stor betydelse för olika människor och grupper i samhället. Allt från genetik, biologi, livshändelser, levnadsvanor, stress, sömnproblem och psykisk ohälsa kan kopplas till fetma. Dessa faktorer samspelar med vår fysiska och sociala miljö, som till exempel utbud, priset på livsmedel, marknadsföring av mat och förutsättningar till fysisk aktivitet. Men även till sociala normer och preferenser, särskilt kring mat. Även tillgången till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande hälso- och sjukvård spelar stor roll för att påverka utvecklingen av fetma.

– Många aktörer behöver arbeta tillsammans för att bromsa utvecklingen och förbättra bemötandet av personer med fetma. De stigmatiseras ofta vilket kan bero på bristande kunskaper om orsakerna till fetma, säger Lena Hansson.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Folkhälsomyndigheten har också fått i uppdrag av regeringen att föreslå insatser för främjande av ökad fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga.

Fakta svårighetsgrader av fetma

  • Fetma grad 1: BMI 30,0–34,9
  • Fetma grad 2: BMI 35,0–39,9
  • Fetma grad 3: BMI 40,0 eller högre

Läs mer

Skriv ut