Stress och oro dubbelt så vanligt i grupper som står utanför arbetslivet
LyssnaMånga i befolkningen upplever stress, ängslan, oro eller ångest, och vanligast är detta bland de som inte arbetar. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor.
Undersökningen visar att 15 procent av de som är yrkesverksamma uppger att de känner sig ganska eller väldigt stressade, men bland arbetslösa och sjukskrivna är siffran dubbelt så hög. Ofta tänker man på stress förknippat med förhållanden i arbetslivet, till exempel med att ha för mycket att göra eller att ha svårt att balansera arbets- och privatliv. Samtidigt visar undersökningen att för de grupper som står utanför arbetsmarknaden är stress vanligare, och det kan då handla om saker som är svårare för individen att påverka.
̶ När man står utanför arbetslivet har man ofta en mer osäker ekonomi, och man kan sakna de rutiner och sociala kontakter som hör arbetslivet till. Det kan leda till en känsla av utanförskap. Och att ha en sjukdom eller att ha svårt att få jobb kan dessutom vara stressande i sig. För många kan det också vara stressande att inte känna sig behövd och att inte få använda sina förmågor och kompetenser, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Stress och oro hänger ihop
Även svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligare bland de som står utanför arbetslivet. År 2022 uppgav 21 procent av de arbetslösa och 32 procent av de sjukskrivna att de hade dessa besvär. Bland yrkesverksamma var andelen sex procent. Stress och oro hänger ihop, men stress förknippas oftare med yttre orsaker och oro med inre. Ibland kan de vara svåra att skilja åt, då de kan ge liknande kroppsliga reaktioner.
̶ Vad som är orsak och verkan går inte att fastställa i den här undersökningen. Psykiska besvär kan både orsaka och vara en konsekvens av sjukskrivning och arbetslöshet, säger Hillevi Busch.
För att stärka förutsättningarna för arbetslösa och sjukskrivna behövs insatser på både samhälls- och individnivå. Det kan till exempel handla om insatser på samhällsnivå för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad och åtgärder riktade till individen för att stärka möjligheterna att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Som individ kan man också lära sig olika sätt att hantera stress och oro på. Vad man kan göra åt sin stress eller oro påverkas delvis av vad orsaken är, men även i svåra och till synes opåverkbara situationer kan det finnas saker man kan göra.
̶ Återhämtning är det viktigaste. Stress är en återkommande del i allas liv men riskerar för vissa att leda till ohälsa, så försök att få återhämtning från det som stressar eller oroar. Det kan ske genom sömn och avslappning, men också genom olika aktiviteter där man får tänka på något annat, om så bara för en stund, säger Hillevi Busch.
Bild. Andel i olika grupper som uppger stress respektive svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2022, Folkhälsomyndigheten.
På Folkhälsomyndighetens webbplats Dinpsykiskahälsa.se finns fler tips och råd om hur man kan göra för att må bättre. Webbplatsen är en del av myndighetens arbete för att öka kunskapen om psykisk hälsa, och ska ge bättre förutsättningar för fler att må bättre. Syftet är också att förebygga psykisk ohälsa och självmord.
Läs mer
För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa:
- Vår sysselsättning och ekonomi
- Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor
- Kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid
- Hur mäter man psykisk hälsa i befolkningen? (dinpsykiskahälsa.se)
För individen: