Reflektioner

Förmågan att kunna reflektera är avgörande för ett motiverande samtal, eftersom reflektionen levandegör MI-andan.

Reflektioner har en bekräftande funktion. Det blir tydligt för personen att samtalsledaren lyssnar och är uppmärksam när samtalsledaren återger något personen har sagt. En reflektion kan även liknas vid en hypotes eller ett påstående. Den kräver inget svar utan är menad som en fortsättning på personens tanke. Reflektionen syftar inte till att tillföra något som samtalsledaren tror eller tänker om saken, utan den är formulerad utifrån vad samtalsledaren tror att personen menar, känner tror eller tänker. En reflektion ska vara ett yttrande som personen känner att den själv kunde ha gjort.

Enkel, komplex och dubbelsidig reflektion

Inom motiverande samtal delas reflektioner in i grupper varav tre illustreras i modellen nedan.

Modell över olika typer av reflektioner som kan användas i ett motiverande samtal.
Modell över olika typer av reflektioner som kan användas i ett motiverande samtal.

Reflektion eller fråga

Prova gärna att uttala dessa yttranden såväl som en fråga som en reflektion:

– Det gör dig orolig?
– Det gör dig orolig.

– Du vill göra en förändring?
– Du vill göra en förändring.

Vad blir det för skillnad?

När samtalsledaren yttrar en reflektion sjunker samtalsmelodin. En fråga avslutas däremot ofta med en tonhöjning. Reflektioner har således flera syften. De visar att samtalsledaren lyssnar och önskar förstå personen. Utöver detta ger reflektioner också samtalsledaren möjlighet att:

  • bekräfta
  • betona autonomi
  • förstärka, sätta fingret på ett möjligt problem eller en möjlig lösning
  • rikta samtalet
  • öppna upp för nya perspektiv
  • tydliggöra

Fler exempel på hur samtalsledaren kan arbeta med reflektioner

Som nämnts ovan driver reflektioner ofta personens tanke och berättelse vidare. Det som samtalsledaren väljer att reflektera är sannolikt det som samtalet kommer att fortsätta att handla om. På så sätt har samtalsledaren möjlighet att rikta samtalet och förstärka förändringspratet. I de dubbelsidiga reflektionerna är det oftast mest gynnsamt att lägga förändringspratet sist. Nedan ur ett samtal där personen önskar öka sin förmåga till säkrare sex.

Exempel ur ett samtal:

Personen:
Jag har inget emot kondom men jag märker ju att han inte vill. Jag vill faktiskt inte ställa några krav, jag är skiträdd för att bli ensam.

Samtalsledarens möjliga reflektioner:

  • Du vill gärna ha en relation.
  • Din partner tycker inte om kondom.
  • Du tycker att det fungerar bra med kondom.
  • Din rädsla för att bli lämnad påverkar vilka risker du tar.
  • Du gör som din partner vill.
  • Du är medveten om hur du väljer.
  • Du vill inte ställa krav samtidigt har det här börjat oroa dig lite.
  • Ni tycker olika om att använda kondom.
  • Du är jätterädd att bli lämnad.

Vilken eller vilka av de ovanstående reflektionerna är mest gynnsam för att samtalet ska fortsätta att handla om personens önskan om att öka sin förmåga till säkrare sex och därmed reducera sin risk för att bli smittad av sexuell överförd infektion? Är någon reflektion mer stärkande för personen än någon annan? Är någon direkt olämplig?