Sekundära barriärskydd

Lyssna

En viktig princip inom bioriskhantering är användning av barriärer för att upprätthålla inneslutning ("containment") i ett kontrollerat område för det biologiska material som hanteras. I begreppet sekundära barriärer ryms hur anläggningen har utformats och konstruerats i syfte att förhindra oavsiktlig spridning av smittämnen till omgivning eller miljö.

De sekundära barriärskydd som tillämpas bör anpassas till den skyddsnivå för laboratorier som hanteringen av smittämnet kräver. Smittämnen i de högre riskklasserna kräver i många fall fler och mer komplexa sekundära barriärskydd.

Nedan ges exempel på sekundära barriärskydd i laboratorier och de krav som barriärskydden bör uppfylla.

Lokalernas utformning

Anläggningen, exempelvis ett laboratorium, behöver vara utformad så att det finns ordentligt med utrymme för laboratorie- och underhållsarbete. Arbetsbänkar, golv, väggar och tak behöver vara lätta att rengöra och underhålla. Det behöver finnas ändamålsenliga utrymmen för lång- och korttidsförvaring. Beroende på ett laboratoriums skyddsnivå ställs särskilda krav på exempelvis fysisk isolering av verksamheten inklusive system för tillträdesrestriktioner.

Mer om laboratoriers skyddsnivåer

System för tillträde och övervakning

För att begränsa tillgången till anläggningen kan det finnas behov av tekniska system, exempelvis låsta dörrar med krav på individuella passerkort och slussystem. Inloggningsdator kan användas för registrering av personalens arbetstider och vilka smittämnen de hanterat. En del verksamheter använder ett kamerasystem för övervakning av lokalerna.

Ventilation

I vissa fall ställs särskilda krav på ventilationen inom det kontrollerade området. Det kan röra sig om HEPA-filtrerad till- eller frånluft, riktat luftflöde samt luftslussar med tryckskillnader mellan laboratoriets zoner och omgivningen.

Anordning för handtvätt eller persondusch

Laboratoriepersonal har tillgång till handfat, handtvål och/eller handdesinfektion i situationer där det finns smittrisk.

Om riskbedömningen visar ska arbetstagaren ges möjlighet till persondusch innan arbetsområdet lämnas.

Autoklav

Genom autoklavering kan potentiellt smittförande avfall omvandlas till konventionellt avfall inom det kontrollerade området. Vid autoklavering används trycksatt ånga i temperaturer runt 121–134 °C. Autoklaven kan vara dubbelsidig med dörrar på både utsidan och insidan av det kontrollerade området eller vara placerad i nära anslutning till verksamheten.

Avloppssystem

Vid hantering av smittämnen i de högre riskklasserna (riskklass 3 och riskklass 4) ställs höga krav på laboratoriets avloppssystem. För att hantera potentiellt smittförande vätska från laboratoriets avlopp samlas vätskan upp i särskilda tankar för kemisk inaktivering med exempelvis natriumhypoklorit eller i kokkärl för värmeinaktivering.

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Skyddsåtgärder för att inte orsaka ohälsa eller olycksfall