Biosäkerhet

Ett biosäkerhetstänkande behövs inte bara på mikrobiologiska laboratorier utan även på skolor, universitet och högskolor, inom rättsmedicin, bioteknikindustri och andra ställen där smittämnen hanteras eller misstänks utgöra en risk i arbetsmiljön.

Inom biosäkerhet är det viktigt att agera proaktivt och centralt är att det utförs en riskbedömning för varje enskild verksamhet som bedrivs. Utifrån riskbedömningen tas sedan beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas för att arbetet ska kunna utföras på säkert sätt.

Mer om riskbedömning och hantering av biorisker

Grunden för en säker hantering av smittämnen är god mikrobiologisk praxis (GMiP). I begreppet ingår att personalen ska ha god kännedom om de smittämnen de hanterar, principer för smittöverföring, har rätt kompetens för det arbete som ska utföras och känner till de säkerhetsföreskrifter som gäller på arbetsplatsen. Därtill behövs skyddsåtgärder tillämpas i form av god handhygien samt olika typer av barriärskydd, exempelvis genom inneslutning på laboratorier med olika skyddsnivå.

Mer om laboratoriers skyddsnivåer

I WHO:s Laboratory biosafety manual listas en rad rekommendationer om korrekta arbetstekniker som syftar till att minimera smittrisk.

Läs mer

• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker (av.se)
• Bioriskhantering för laboratorier och andra liknande organisationer (ISO 35001:2019, IDT) (sis.se)
• Biosafety in Microbiological and Biomedical Laboratories (cdc.gov)
• Tuberculosis laboratory biosafety manual (who.int)
• Laboratory biosafety guidance related to coronavirus disease (COVID-19) (apps.who.int)