Nationell strategi för SRHR

Folkhälsomyndigheten fick under hösten 2019 uppdraget att ta fram en nationell strategi för SRHR. I december 2020 presenterade vi strategin för regeringen. Målgrupperna för strategin är myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer vars arbete är av betydelse för SRHR i Sverige. SRHR-strategin heter "Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) – En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen" och finns att läsa längre ned på sidan.

Här hittar du material som kan användas för att sprida information om SRHR-strategin:

Informationsmaterial till SRHR-strategin

Strategins mål och åtgärdsområden

En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen är det övergripande målet i strategin. Målet är nedbrutet i fyra visionära och långsiktiga delmål. Samtliga fyra delmål behöver uppfyllas för att nå strategins övergripande mål.

Delmålen är formulerade så att de dels återspeglar de rättigheter som alla människor har inom SRHR, dels delar in SRHR-området i fyra delområden:

• sexualitet och sexuell hälsa
• reproduktion och reproduktiv hälsa
• egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa
• jämlika och jämställda relationer med koppling till hälsa.

Sexualitet och sexuell hälsa

Alla är fria att avgöra om, när och hur de vill vara sexuellt aktiva, välja sina sexpartner i jämlikhet och samtycke, ha njutbara sexuella upplevelser, utan risk för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter.

Reproduktion och reproduktiv hälsa

Alla har rätt till en god reproduktiv hälsa och kan välja om, när, hur många och på vilket sätt de önskar få barn. Alla har också rätt till en trygg och säker vård vid graviditet, förlossning och abort.

Egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa

Alla respekteras och stärks i sin egenmakt, sin kroppsliga integritet och sitt privatliv samt sin sexuella identitet och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering. Alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt våld och förtryck.

Jämlika och jämställda relationer med koppling till hälsa

Alla har rätt att fritt välja om de vill ha en relation eller leva tillsammans med någon i jämlikhet, och i så fall när och med vem eller vilka. Alla har också rätt att fritt välja om, när och med vem de vill gifta sig, och om och i så fall när de vill skilja sig.

Åtgärdsområden

För att nå strategins fyra delmål behöver ett antal åtgärder genomföras. Åtgärderna är grupperade i sju delvis överlappande åtgärdsområden:

1. Skapa strukturella förutsättningar för SRHR
2. Synliggör SRHR som en del av folkhälsan
3. Säkerställ kompetens hos berörda yrkesgrupper
4. Säkra rätten till kunskap och information
5. Främja sexuell och reproduktiv hälsa genom hela livet
6. Förebygg sexuell och reproduktiv ohälsa genom hela livet
7. Skapa jämlik och tillgänglig vård, stöd och behandling

Utgångspunkter för arbetet

SRHR-strategin utgår från tre perspektiv:

• rättighetsperspektivet
• livsloppsperspektivet
• förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa.

För att nå strategins mål behöver dessa perspektiv utgöra grunden för allt SRHR-arbete.

Rättighetsperspektivet – alla har rätt till en god hälsa

Rättighetsperspektivet inskärper principen om att alla människor har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Denna princip har sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde.

Ett rättighetsperspektiv innebär att människor betraktas som aktivt deltagande rättighetsbärare, och inte som passiva mottagare av hjälp. Statliga myndigheter är pliktbärare, med ansvar för att förverkliga människors rättigheter. En förutsättning för människors deltagande är rätten till information och insyn i myndigheternas beslutsprocesser.

Grundläggande i rättighetsperspektivet är också ett erkännande av att socialt utanförskap och ojämlika maktförhållanden i samhället underminerar människors möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter. Därför inbegriper rättighetsperspektivet ett särskilt fokus på marginaliserade och diskriminerade grupper.

Livsloppsperspektivet – behoven varierar under livets gång

Att införliva ett livsloppsperspektiv i arbetet innebär ett tydliggörande av att SRHR är ett område som spänner över hela livet. De sexuella och reproduktiva behoven kan variera under livets gång, och därför behövs olika typer av insatser under olika faser.

Livsloppsperspektivet möjliggör också en förståelse för att den sexuella och reproduktiva hälsan är sammanlänkad med en mängd faktorer och processer som pågår under olika faser i livet. En individs hälsa påverkas av såväl hens nuvarande sociala position, som av de positioner hen har haft tidigare. Livsloppsperspektivet är därmed ett holistiskt synsätt som belyser att SRHR-insatser under en viss livsfas kan få effekter på den framtida hälsan, och på hälsobehov under kommande faser.

Förutsättningar för jämlik och jämställd hälsa – insatser behöver utgå från individens behov

Människor har olika förutsättningar för sexuell och reproduktiv hälsa. Därför är det viktigt att det nationella SRHR-arbetet organiserar insatser med hänsyn till varje individs behov. Förutsättningarna för hälsa formas av en lång rad faktorer som kan delas in i strukturella, individuella och biologiska faktorer.

Strukturella faktorer kan avse en ekonomisk och politisk samhällsstruktur som sätter ramarna för exempelvis människors inkomst, bostad, utbildning och arbetsförhållanden, vilket påverkar hälsan väsentligt. Strukturella faktorer kan också handla om normer, det vill säga förväntningar, föreställningar och underförstådda regler kring exempelvis personer med ett visst kön eller en viss sexuell identitet eller ålder. Normer kan begränsa den enskildes möjligheter att nå en god hälsa.

De individuella och biologiska faktorerna kan ha betydelse för hälsan genom att till exempel påverka människors självkänsla, förmåga att tillägna sig kunskap och sårbarhet för sjukdom.

Strukturella, individuella och biologiska faktorer samspelar och kan förstärka varandra. De utgör tillsammans förutsättningarna för individers sexuella och reproduktiva hälsa.

Målgrupper som behöver prioriteras

Strategin gäller för hela befolkningen och har fokus på en god sexuell och reproduktiv hälsa hos alla. Samtidigt lyfter strategin fram grupper som särskilt behöver prioriteras i det nationella SRHR-arbetet, eftersom de generellt har en sämre sexuell och reproduktiv hälsa än övriga befolkningen. Det rör sig om personer med bristande socioekonomiska förutsättningar, personer med migrationserfarenheter, personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer och unga.

Aktörer som behöver bidra

Den sexuella och reproduktiva hälsan angår en mängd aktörer inom olika samhällssektorer på nationell, regional och kommunal nivå. För att nå strategins mål krävs ett samordnat och tvärsektoriellt arbete där alla som har uppdrag och ansvar inom SRHR-området aktivt medverkar.

De flesta insatser för att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan i Sverige genomförs av regioner och kommuner. För att bidra till att nå strategins mål kan regioner och kommuner förbättra SRHR-arbetet inom den operativa verksamheten och ta fram nya eller utveckla befintliga handlingsplaner som stödjer det operativa arbetet med SRHR.

Läs mer

• Vårt arbete med SRHR
• Nationell handlingsplan för SRHR
• Befolkningsundersökningen SRHR2017