Vår sysselsättning och ekonomi
LyssnaUtbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.
Socioekonomisk nivå, som ofta mäts genom utbildning, yrke eller inkomst, har stor betydelse för psykisk hälsa. Utbildning påverkar förutsättningar att ta sig fram på arbetsmarknaden och sysselsättningen har påverkan på våra ekonomiska förutsättningar.
De ekonomiska förutsättningarna kan skilja sig åt beroende på om man studerar, har ett jobb, har en annan sysselsättning eller är arbetslös. Att ha ekonomiska svårigheter som stora skulder eller svårigheter att betala sina räkningar leder ofta till känslor av stress och oro, både bland barn och vuxna. Men det kan också vara så att olika former av psykisk ohälsa leder till svårigheter att bedriva studier eller arbeta, och därför resulterar i sämre ekonomi.
Arbetslöshet kan vara en riskfaktor för olika former av psykisk ohälsa, delvis på grund av den ekonomiska situation som man hamnar i. Men det kan också handla om att man saknar ett socialt sammanhang, en meningsfull sysselsättning eller att självbilden påverkas.
Hur skolan och arbetsmarknaden fungerar eller vilka stöd och åtgärder som finns tillgängliga påverkar möjligheterna för olika grupper att skaffa en utbildning och ett jobb.
Arbete och arbetsmiljö påverkar den psykiska hälsan
En persons sysselsättning påverkar den psykiska hälsan på flera sätt. Att arbeta och befinna sig i ett socialt och meningsfullt sammanhang är en friskfaktor för psykisk hälsa. På samma sätt är arbetslöshet en riskfaktor för psykisk ohälsa. Personer utan arbete löper till exempel högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och att begå suicid. Alla har emellertid inte förutsättningar att utföra ett arbete. För dessa personer är det finns tillgång till anpassade arbeten eller alternativa sysselsättningar.
Att ha ett jobb som känns meningsfullt och där man trivs gör att vi mår bra. För att trivas och må bra på jobbet är det viktigt att känna sig delaktig, att känna att det finns ett förtroende från arbetsgivaren och att det finns gemensamma mål att sträva mot. Det finns dock förutsättningar på jobbet som kan innebära en ökad risk för psykisk ohälsa och suicid. Exempel på riskfaktorer i arbetet är psykiskt ansträngande arbete, obalans mellan krav och egen kontroll och obalans mellan ansträngning och belöning.
Att arbeta bidrar också till den psykiska hälsan genom en ökad ekonomisk trygghet. Psykisk ohälsa är exempelvis vanligare i grupper med lägre disponibla hushållsinkomster jämfört med gruppen med högre disponibla hushållsinkomster. För att människor ska uppnå en ekonomisk trygghet är det viktigt att stödja dem när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.
Sjukfrånvaro i psykiatriska sjukdomar och syndrom står idag för hälften av alla sjukskrivningar och har ökat som andel av sjukskrivningarna sedan 1990-talet. Diagnoser som dominerar är stressrelaterade, till exempel reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom. Även brister i arbetsmiljön förekommer. Exempelvis visar en uppföljning år 2019 att drygt sex av tio med arbete upplevde att de i viss mån eller i hög utsträckning hade alldeles för mycket att göra.
Arbetsgivaren har bland annat ansvar för arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning, att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande och att arbetaet mot trakasserier och diskriminering. En god arbetsmiljö skapas i samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare.
dinpsykiskahalsa.se
Din psykiska hälsa, vår webbplats där du kan lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.