Ojämlikheter i psykisk hälsa
LyssnaDen psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.
Vad innebär en ojämlik psykisk hälsa?
Ojämlikheten i de olika aspekterna av psykisk hälsa beror på att sociala grupper har olika tillgång till resurser som är viktiga för hälsan. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Psykisk hälsa är därmed både en förutsättning för och ett resultat av individens resurser, exempelvis utbildning, arbete och försörjning.
Den ojämna fördelningen av psykisk hälsa får konsekvenser för hela samhället, eftersom den påverkar individers möjligheter att bland annat skaffa sig en utbildning och ett hållbart arbetsliv.
Att leva med psykisk ohälsa är kopplat till ogynnsamma livsvillkor och sämre villkor i arbetslivet, till exempel lägre inkomst eller arbetslöshet.
Inkomst, sysselsättning och kön hör till de viktigaste faktorerna
Socioekonomisk nivå, till exempel inkomst och utbildning, har stor betydelse för psykisk hälsa. Sambanden går åt båda hållen och är dessutom självförstärkande; psykisk ohälsa kan leda till minskad inkomst, och minskad inkomst kan leda till psykisk ohälsa.
Det finns stora ojämlikheter som hör ihop med inkomstnivån när det gäller psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid. Det finns också en gradvis skillnad i psykiska besvär i olika inkomstgrupper, med mindre psykiska besvär i grupper med högre inkomst.
Mycket tyder på att det inte bara är inkomsten som spelar roll, utan även vilken placering man har i den sociala hierarkin. Att vara arbetslös eller uppleva ekonomiska bekymmer är också förknippat med en högre risk för psykiska besvär.
Insatser för att minska ekonomisk utsatthet och främja sysselsättning kan därför minska ojämlikhet i psykisk hälsa.
Psykiska besvär vanligare i vissa grupper
Den psykiska hälsan är också ojämnt fördelad utifrån diskrimineringsgrunderna kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, till exempel bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående mödrar. Personer med funktionsnedsättning rapporterar också oftare att de har psykiska besvär, och den psykiska hälsan har blivit sämre bland unga med funktionsnedsättning.
Insatser för att få ett mer inkluderande samhälle har positiv effekt eftersom otrygghet och kränkningar är viktiga faktorer för ojämlikheter i psykisk ohälsa.
Utsatthet bland barn och unga påverkar psykisk hälsa
Både internationella och svenska studier visar att det redan i tidig ålder finns en ojämn fördelning av psykisk hälsa beroende på familjens socioekonomiska status. Barn och unga som har det sämre ställt rapporterar exempelvis oftare psykiska och psykosomatiska besvär. Psykiska besvär kan utvecklas till allvarligare psykisk ohälsa, vilket kan få konsekvenser senare i livet.
Även andra faktorer har betydelse för skillnader i barns och ungas psykiska hälsa, exempelvis föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå samt vilken typ av familj som barnet växer upp i.
Uppväxtvillkoren påverkar dessutom den psykiska hälsan som vuxen, och utsatthet i barndomen ökar risken för att man senare i livet ska behöva psykiatrisk vård. Utsattheten kan handla om ekonomisk utsatthet, psykisk sjukdom hos föräldrarna, suicid hos föräldrarna eller erfarenhet av att flytta ofta. Ju fler indikatorer för utsatthet en person har, desto större är risken för psykisk sjukdom.
Strukturella faktorer såsom familjepolitik kan också göra skillnad för ojämlikheter i psykisk hälsa. Det gäller även skolan som når alla barn och unga, och spelar en viktig kompensatorisk roll för att minska ojämlikheterna i psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.
Hälsa, livsvillkor och dödlighet bland personer med psykisk ohälsa
De som rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande har oftare ekonomiska problem än andra. En större andel av dem saknar emotionellt och praktiskt stöd, och det är vanligare med ohälsosamma levnadsvanor och somatiska hälsoproblem såsom svår värk eller funktionsnedsättning. Dessutom är sysselsättningen lägre bland personer med psykisk ohälsa.
Personer som har vårdats inom den psykiatriska slutenvården dör tidigare jämfört med befolkningen som helhet. Dödligheten är dessutom högre bland personer med psykosdiagnoser än bland personer med depressionsdiagnoser, även om man utesluter suicid som dödsorsak. I varje diagnosgrupp finns också ett tydligt samband med utbildningsnivå för både män och kvinnor, på så sätt att det är fler som dör tidigt bland de med kortare utbildning än bland de med medellång eller lång utbildning.
Publikationer inom hälsa i olika grupper
-
Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
Publicerad:Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna…
-
Hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige
Publicerad:I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt…
-
Upplevda konsekvenser av covid-19-pandemin bland personer med migrationserfarenhet
Publicerad:Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå…
-
Hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga i Sverige – Resultat från en enkätstudie genomförd 2018–2019
Publicerad:Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd…
-
Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien – Resultat från en enkätstudie om nyanlända barns hälsa
Publicerad:I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på…
-
Hur mår nyanlända barn i Sverige? – Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien
Publicerad:I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda…
-
Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?
Publicerad:Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är…
-
Ojämlikheter i psykisk hälsa – Kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till…
-
Suicidförsök vanligare bland unga hbtq-personer
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med barns och ungas psykiska hälsa och med suicidprevention på lokal, regional och nationell nivå.
-
Suicid förekommer oftare i socioekonomiskt utsatta områden
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med självmordsprevention på nationell, regional eller lokal nivå.
-
Skillnader i positiv psykisk hälsa bland olika grupper – En kartläggande litteraturöversikt utifrån kön, ålder, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning
Publicerad:I rapporten presenteras resultat från en litteraturöversikt om skillnader i positiv psykisk hälsa. Resultaten tyder framför allt på skillnader i positiv psykisk hälsa mellan socioekonomiska grupper. Rapporten…