Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga
LyssnaFaktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.
Presentation av rapporten om ungas utsatthet
Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).
Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa
Det handlar t.ex. om uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.
Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.
Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk:
Barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas av en kombination av flera faktorer. Förutom familjen och andra nära relationer gäller det till exempel skolan och miljön där man växer upp. Att behöva oro sig för boende eller ekonomi är skadligt för den psykiska hälsan, och hushållets ekonomi påverkar också barnets möjligheter och val.
Skolrelaterade faktorer som påverkar den psykiska hälsan är skolprestationer, förekomst av mobbning och tillgången till stöd vid behov. Även fritiden och möjligheten till fritidsaktiviteter har betydelse.
Olika former av psykisk ohälsa uppstår ofta tidigt, även om det upptäcks och behandlas senare. Därför är det särskilt viktigt att se till att barn och unga får det stöd de behöver i tid. Samhällets stöd till barn och unga behöver utvecklas för att stärka och förbättra barn och ungas psykiska hälsa.
Förskola och skolas betydelse för psykisk hälsa
De flesta barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan eller skolan. Förskolan och skolan kan bidra till barnets socioemotionella utveckling, trygghet, stabilitet och stimulans. Det är särskilt viktigt om det finns brister i barnets hemmiljö, och för de barn som har större behov än andra. Därmed är förskolan och skolan en möjlig arena för att minska ojämlikhet i psykisk hälsa.
Skolgången kan påverka den psykiska hälsan både positivt och negativt. Den psykiska hälsan påverkas direkt av sociala och fysiska faktorer i skolmiljön, men också indirekt av övergripande strukturella faktorer som utformningen av betygssystem och läroplaner.
Det finns ett dubbelriktat samband mellan lärande, skolprestationer och hälsa. För barn med sämre psykisk hälsa påverkas ofta skolprestationerna negativt. De försämrade skolprestationerna kan ytterligare försämra den psykiska hälsan. Relationen mellan psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer riskerar därför att bli en ond cirkel som följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.
Hur väl barn och unga klarar skolan har en stor inverkan på den psykiska hälsan senare i livet. Det går till exempel att se samband mellan låga betyg och risk för depression och självmordsförsök senare i vuxenlivet. På samma sätt är fullgjord grundskola och gymnasieexamen en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god framtida psykisk hälsa.
De flesta barn uppger att de trivs i skolan. Trots det har trivsel och trygghet minskat över tid, och skolstress relaterat till skoluppgifter och prestationskrav har ökat. Samtidigt indikerar sjunkande skolprestationer att det finns brister i skolan. Trots skolans kompensatoriska uppdrag att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen, finns det skillnader i betyg, trivsel och mående mellan olika grupper av elever.
Skolan har betydelse för psykiska problem bland barn
De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär, en del uppger låg livstillfredsställelse och merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligare bland flickor än pojkar och vanligast bland de med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Många skolbarn upplever nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnproblem och andra liknande inåtvända psykiska problem. Att ha sådana problem vid tidig ålder kan ge konsekvenser på kort och lång sikt. Det är därför angeläget att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem.
Skolan har möjligheter att bidra till minskade psykiska problem bland barn. Relationerna på skolan, barnens akademiska färdigheter och undervisningens innehåll har betydelse, dessutom ser vi att:
- Lära barn om psykisk hälsa kan minska psykiska problem
- Socialt stöd från lärarna och mobbning i skolan har betydelse för psykisk hälsa
- Samhörighet med skolan och skolprestationer kan också ha betydelse
Fysiskt aktiva skolbarn har bättre allmän hälsa och känner sig mindre stressade av skolarbetet. Insatser som syftar till att öka barnens fysiska aktivitet kan också bidra till bättre psykisk hälsa bland barn. Det kan till exempel handla om sådant som hopprepslektioner, dans eller styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.
dinpsykiskahalsa.se
Din psykiska hälsa, vår webbplats där du kan lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.