Vad gör vi och andra?

Folkhälsomyndigheten arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Detta gör vi genom att följa utvecklingen inom området och bidra med kunskap om hur samhället kan främja psykisk hälsa, samt hur individer själva kan främja sin psykiska hälsa. Här kan du läsa mer om Folkhälsomyndighetens arbete och andra aktörers roll i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Figur 1. Illustration över Folkhälsomyndighetens uppdrag och målgrupper inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Figur som visar hur vårt arbete förhåller sig till andra aktörer.

Vi förmedlar kunskap och följer utvecklingen

Vi sammanställer och förmedlar kunskap inom området psykisk hälsa och suicidprevention ur ett förebyggande och främjande perspektiv, där även jämlikhet ingår. Vi följer även utvecklingen inom området och hur den psykiska hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Vi fäster särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Kunskap som vi samlar in kan till exempel handla om hur myndigheter och andra aktörer arbetar för att förebygga olika former av psykisk ohälsa i olika åldersgrupper, bedriver hälsofrämjande insatser inom olika arenor (som till exempel arbetsplatsen eller skolan) och hur de arbetar med att förebygga självmord. Kunskapen publicerar vi sen i rapporter, på webbsidor, i faktablad eller i filmer. En stor del av kunskapen får vi genom våra statistikverktyg.

Statistikverktygen Folkhälsodata och FolkhälsoStudio
Utvecklingen inom området: Statistik psykisk hälsa

Vi strävar efter att anpassa det kunskapsstödjande arbetet efter behov och målgrupp och att det främjande och förebyggande arbetet ska bedrivas enligt den bästa tillgängliga kunskapen. Det kunskapsstödjande arbetet har flera målgrupper, men riktar sig främst till de som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention.

Vi samordnar det nationella arbetet

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Det gör vi genom att samverka med en rad olika aktörer inom flera olika uppdrag.

Den nationella samordningen syftar till att stödja den sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för området. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga upp långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Nationell samordning inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi kommunicerar med allmänheten om psykisk hälsa

Sedan 2021 ingår det i Folkhälsomyndighetens uppdrag att kommunicera och föra dialog med allmänheten om psykisk hälsa och suicidprevention. Tidigare var våra målgrupper framför allt professionen inom till exempel kommuner, regioner och civilsamhället.

I vår kommunikation fokuserar vi på allmänna faktorer som påverkar den psykiska hälsan, både i samhället och i människors vardag. Det gör vi bland annat genom att ge information och stöd kring vad man kan göra för att främja sin egen och andras psykiska hälsa. Däremot är vår roll inte att tillhandahålla sjukdomsspecifika kunskaper eller information om vård- och behandlingsinsatser.

Det här uppdraget är en del av vårt befintliga arbete med att främja psykisk hälsa och välbefinnande, att förebygga psykisk ohälsa och suicid, samt att bidra till minskat stigma kring dessa frågor.

Kommunikation med allmänheten om psykisk hälsa

Vi följer, utvärderar och stödjer insatser på regional och lokal nivå

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna hos kommuner och regioner för att genomföra insatserna, att synliggöra utvecklingen inom området psykisk hälsa och att identifiera frågor som kan behöva prioriteras på lokal och regional nivå.

Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi vill minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten arbetar för att främja en god och jämlik psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid hela befolkningen. Att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av det arbetet. Sedan 2019 har vi ett särskilt uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser för att minska stigman som är kopplade till psykisk ohälsa och suicid.

Några av de insatser som vi arbetar med är:

stödja regionalt och lokalt arbete för att motverka stigma
följa upp och analysera utvecklingen inom området
ta fram kunskapsstöd till olika målgrupper
samordna och samverka med andra aktörer.

Vad är stigmatisering och hur vi arbetar med stigmatisering vid psykisk ohälsa:

Stigmatisering vid psykisk ohälsa

Tillsammans arbetar vi för att minska ofrivillig ensamhet och öka gemenskap

Vi har i uppdrag av regeringen att kartlägga ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser, samt att föreslå en strategi som kan motverka och förebygga ensamhet i olika målgrupper och i befolkningen i stort. I uppdraget ska vi lyssna in erfarenheter och kunskaper hos andra aktörer, både myndigheter, civilsamhällesorganisationer, trossamfund, kommuner och regioner med flera. Syftet med uppdraget är att intensifiera arbetet mot ofrivillig ensamhet, att skapa förutsättningar för ett stärkt och utvecklat arbete inom området, samt att bidra till att stärka förutsättningarna för ett inkluderande samhälle.

Uppdraget att kartlägga ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser

Vi undersöker digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med Mediemyndigheten inhämta, sammanställa, vägleda och sprida kunskap om hälsoeffekter förknippade med digital medieanvändning bland barn och unga.

Uppdrag om medieanvändning bland barn och unga

Syfte

Syftet med uppdraget är att fördjupa förståelsen för hur digital medieanvändning på olika sätt kan påverka den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga. Detta ska i sin tur bidra till att barn och unga stöttas till ett hälsosamt användande av digitala medier. Det här kan till exempel ske genom vägledning och rekommendationer till föräldrar/vårdnadshavare samt andra viktiga aktörer i barns och ungas närhet.

Uppdraget har tre övergripande mål:

inhämta och sammanställa kunskap om sambanden mellan digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga (0–25 år).
ta fram åldersanpassad vägledning och rekommendationer om digital medieanvändning i barn- och ungdomsgruppen (0–18 år).
sprida och kommunicera den framtagna kunskapen till barn och unga, föräldrar/vårdnadshavare samt övriga berörda verksamheter och aktörer.

I genomförandet av uppdraget kommer dialog att föras med barn och unga, föräldrar samt andra aktörer som är relevanta för uppdragets genomförande till exempel forskare, organisationer i det civila samhället, myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner och professionsföreningar.

Andra aktörer inom området

Många aktörer och organisationer har verksamhet som är viktig för det främjande och förebyggande arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention. Till exempel genomförs mycket av det praktiska folkhälsoarbetet i regioner och kommuner inom arenor såsom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den ideella sektorn har också en viktig roll i att komplettera statens, regionernas och kommunernas insatser för att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och minska suicid.

Aktörer på nationell nivå

I regeringens politiska prioriteringar utgör området psykisk hälsa ett verksamhetsområde inom ramen för folkhälsopolitiken respektive hälso- och sjukvårdspolitiken. Statens mål för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vid regeringskansliet ansvarar socialdepartementet för folkhälsa och sjukvård och därmed frågor som rör psykisk hälsa och ohälsa, ansvariga statsråd är socialminister Jakob Forssmed och sjukvårdsminister Acko Ankarberg. I statens budgetproposition för 2023 (utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) redogör regeringen för sina ekonomiska prioriteringar under kommande år på området.

Budgetpropositionen för 2023 (regeringen.se)