Uppdrag om medieanvändning bland barn och unga

Lyssna

Digitala medier har blivit en stor del av många barns och ungas vardag. Det finns många positiva aspekter med användningen, samtidigt kan den också ha en negativ inverkan på till exempel sömn, motion och skolarbete. Den digitala världen kan också innebära utsatthet som mobbning, hot och sexuella trakasserier.

En flicka sitter i en stol och tittar i en mobiltelefon

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Mediemyndigheten i uppdrag att sammanställa kunskap om hur digital medieanvändning påverkar den psykiska och fysiska hälsan bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten ska också ta fram samt sprida vägledning och rekommendationer för digital medieanvändning bland barn och unga i åldern 0-18 år.

Vad är digitala medier?

Digitala medier inkluderar allt som förmedlas över internet eller datornätverk. Digitala medier är en paraplyterm som kan delas upp i underkategorier, dessa inkluderar spel, meddelandefunktioner, sociala medier och andra digitala kommunikationsplattformar, applikationer eller digitala verktyg. Digitala medier kan förmedlas genom olika typer av enheter/skärmar inklusive TV-skärmar, datorer, läsplattor och mobiltelefoner.

Uppdragets olika faser

I regeringsuppdragets första fas ska vi göra en sammanställning av kunskap om sambanden mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning bland barn och unga. Detta lämnas till regeringen den 15 juni 2024.

I uppdragets andra fas ska vi ta fram åldersanpassad vägledning och rekommendationer om digital medieanvändning, riktade till barn och unga, föräldrar/vårdnadshavare samt relevanta aktörer. Därefter ska detta spridas till berörda grupper via relevanta kanaler och arenor. Rekommendationerna lämnas till regeringen den 1 september 2024 och vägledningen i december.

I den sista fasen av uppdraget ska vi ge förslag på eventuella fortsatta utvecklingsinsatser inom rådet, inklusive hur Folkhälsomyndigheten kan stödja ett sådant arbete.

Folkhälsomyndigheten samverkar i den kartläggande delen av uppdraget med Mediemyndigheten. Under uppdragstiden förs dialog med, och erfarenheter hämtas in från, såväl barn och unga själva, vårdnadshavare, experter och andra relevanta myndigheter. Även civilsamhällesorganisationer, Sveriges Kommuner och Regioner, kommuner, regioner och professionsföreningar.

Hela uppdraget slutredovisas senast 15 december 2025.

Läs mer

Uppdrag till Folkhälsomyndigheten om digital medieanvändning bland barn och unga (regeringen.se)

Expertgrupp

Till uppdraget har vi knutit en expertgrupp bestående av forskare inom olika discipliner. Dessa rekryterades genom en öppen intresseanmälan som skickades ut till olika lärosäten under september.

Expertgruppen ska genom kunskapsutbyte och dialog säkerställa att arbetet med kunskapssammanställningen håller hög vetenskaplig nivå, att inga viktiga perspektiv förbises samt att eventuella kunskapsluckor identifieras.

Experterna representerar olika forskningsområden och har en rådgivande roll i arbetet med kunskapssammanställningen.

Läs mer

Medlemmar i expertgruppen i bokstavsordning

  • Alexandra Weilenmann, Professor i interaktionsdesign, Göteborgs universitet
  • Anders Nilsson, Doktor i psykologi, Karolinska Institutet.
  • Anett Sundqvist, Professor i utvecklingspsykologi, Linköpings universitet
  • Anette Wickström, Doktor i Hälsa och samhälle, Linköpings universitet
  • Daniel Kardefelt-Winther, Forskningskoordinator globalt projekt om barns internetanvändning, UNICEF
  • Emma Claesdotter-Knutsson, Docent i Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
  • Frida Fröberg, Forskare i barns våldsutsatthet
  • Gergö Hadlaczky, Docent i psykologi, Karolinska Institutet
  • Gisela Nyberg, Docent i global folkhälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
  • Helena Sandberg, Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet
  • Kim Ringmar Sylwander, Postdoktor sexologi, Malmö universitet
  • Lina Eklund, Docent informatik och media, Uppsala universitet
  • Lisa Thorell, Professor i utvecklingspsykologi, Karolinska Institutet
  • Malin Bergström, Docent Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet
  • Mattias Rost, Doktor i människa-maskin-interaktion, Göteborgs universitet
  • Pär Nyström, Docent i psykologi, Uppsala universitet
  • Sara Thomée, Docent i psykologi, Göteborgs universitet
  • Sevtap Gurdal, Doktor i psykologi, Högskolan Väst
  • Sissela Bergman Nutley, Doktor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet
  • Ulrika Sjöberg, Professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet

Uppdaterad:

Skriv ut