Utvärderingar av kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention

På denna sida presenterar vi fortlöpande information om de tre utvärderingarna och de kunskapsstöd som tas fram baserat på resultaten.

Utvärdering av ungdomsmottagningars arbete inom området psykisk hälsa

Mellan åren 2016–2023 har ungdomsmottagningar fått statliga stimulansmedel för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Detta belopp var 130 miljoner kronor årligen under 2016–2019 och 150 miljoner kronor årligen under 2020–2023. År 2021 inledde Folkhälsomyndigheten ett samarbete med forskare från Umeå universitet för att utvärdera hur ungdomsmottagningar arbetar med ungas psykiska hälsa och för att undersöka betydelsen av de statliga stimulansmedlen inom detta område.

Läs en tidigare intervju med forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen vid Umeå universitet:

Hur arbetar ungdomsmottagningar med psykisk hälsa?

Film: Ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa

I filmen berättar Karin Liljeberg Trotzig, utredare på Folkhälsomyndigheten, om några resultat från utvärderingen som genomförts i samarbete med Umeå universitet.

Viktigt stöd för ungas psykiska hälsa

I två rapporter redovisar vi resultat från en undersökning av hur ungdomsmottagningar arbetar med ungas psykiska hälsa. Resultaten baseras på fallstudier genomförda i tre olika län i Sverige. Rapporten "Ungdomsmottagningarnas betydelse i arbetet med ungas psykiska hälsa – En fallstudie i tre län" drar slutsatsen att ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Rapporten ”Statliga stimulansmedel och ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa” visar att stimulansmedlen har möjliggjort för ungdomsmottagningarna att förstärka och utveckla sitt arbete med ungas psykiska hälsa.

I faktabladet ”Ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa” ger vi en kortfattad beskrivning av hur ungdomsmottagningar arbetar med fokus på psykisk hälsa.

Två utvärderingar av hur länsgemensamma stimulansmedel påverkat det suicidförebyggande arbetet

Staten har sedan 2020 årligen avsatt 200 miljoner kronor för suicidförebyggande arbete i länen, det vill säga till kommuner och regioner gemensamt. Under 2021 påbörjade Folkhälsomyndigheten två samverkansprojekt som syftar till att följa och utvärdera vilka effekter dessa statliga satsningar ger, och hur satsningarna påverkat det ordinarie suicidförebyggande arbetet på lokal och regional nivå. Båda projekten syftar till att besvara ett antal frågeställningar som berör struktur och organisation, insatser och uppföljning samt utvärdering och effekter. I projekten ingår att undersöka om och hur stimulansmedlen påverkat det befintliga suicidförebyggande arbetet. Båda projekten pågår till och med 2024.

Hur statliga medel påverkar det suicidförebyggande arbetet i Sverige

Det första projektet är ett samverkansprojekt med forskare vid Högskolan Dalarna. Utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner i tre utvalda län, analys av länsgemensamma strategier, handlingsplaner och måldokument för suicidförebyggande arbete, samt kartläggning av genomförda suicidförebyggande insatser i samtliga län i Sverige.

Vi har intervjuat forskarna Maria Fjellfeldt och Charlotte Roos från Högskolan Dalarna. De delar i filmen nedan med sig av preliminära resultat från utvärderingen. Forskarna har granskat dels måluppfyllelse och dels hur det suicidförebyggande arbetet har påverkats, både nationellt och i några utvalda län, regioner och kommuner.

Film: Suicidförebyggande arbete i Sverige – effekter av statliga medel

Intervju Maria Fjellfeldt och Charlotte Roos, forskare vid Högskolan Dalarna.

Läs en tidigare intervju med Maria Fjellfeldt och Charlotte Roos:

Hur har statliga stimulansmedel använts i det suicidförebyggande arbetet?

Hur statliga medel påverkar det suicidförebyggande arbetet i Värmland

Det andra projektet är ett samverkansprojekt med forskare vid Karlstad universitet. I utvärderingen ingår att undersöka om skillnader i demografi och socioekonomi har beaktats i fördelningen av stimulansmedel i Värmland och om det har påverkat hur insatser i länet har utformats. Forskarna kommer också att studera hur väl eventuella suicidförebyggande insatser i Värmland överensstämmer med rådande evidensläge. Utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner, insamling av enkätdata samt relevanta handlingsplaner för tiden före och efter att stimulansmedel delades ut.

Vi har intervjuat forskarna Johanna Gustavsson och Victoria Lönnfjord från Karlstads universitet. De delar i filmen nedan med sig av preliminära resultat från utvärderingen. Vi planerar att publicera den fullständiga utvärderingen kring årsskiftet 2024/2025.

Film: Suicidförebyggande arbete i Värmland – effekter av statliga medel

Intervju med Johanna Gustavsson och Victoria Lönnfjord, forskare vid Karlstads universitet.

Läs en tidigare intervju med Johanna Gustavsson och Victoria Lönnfjord:

Hur har statliga stimulansmedel använts i det suicidförebyggande arbetet i Värmland?