- Se till att berörda aktörer samarbetar och arbetar systematiskt och förebyggande.
- Stärka det kunskapsbaserade suicidförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.
- Öka samverkan mellan regioner och kommuner i det befolkningsinriktade suicidförebyggande arbetet.
- Integrera suicidprevention i arbetet med psykisk hälsa och ohälsa.
- Utveckla kompetensen om suicid och befolkningsinriktat suicidförebyggande arbete hos särskilda yrkesgrupper.
- Stödja implementeringen av strategierna i det nationella suicidförebyggande handlingsprogrammet på regional och lokal nivå.
- Öka kunskapen om effektiva arbetssätt inom området, stärk stödet till anhöriga och andra efterlevande och öka samverkan med civilsamhällets organisationer.
Hur har statliga stimulansmedel använts i det suicidförebyggande arbetet?
LyssnaStaten har under 2020–2022 delat ut 200 miljoner kronor per år till regioner och kommuner som stimulansmedel för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska under 2020–2023 utvärdera hur stimulansmedlen har använts.
Vi har intervjuat forskarna Maria Fjellfeldt och Charlotte Roos om den utvärdering som Högskolan Dalarna gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Ni har ett uppdrag från Folkhälsomyndigheten – vad är det ni ska göra?
Vi ska utvärdera om, och i så fall hur, de statliga länsgemensamma stimulansmedlen som avsatts för suicidprevention under 2020–2022 har påverkat det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner.
Hur ska ni ta reda på detta?
Vi gör en kollektiv fallstudie, vilket innebär att vi kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en helhetsbild av området. Fallstudien består av tre olika delar. I den första delen analyserar vi handlingsplaner med fokus på suicidförebyggande arbete från alla län. I den andra delen analyserar vi de suicidförebyggande insatser som länen rapporterat in till SKR och Folkhälsomyndigheten år 2019 och 2022. Och i den tredje delen intervjuar vi nyckelpersoner i det suicidförebyggande arbetet i två län. Intervjuerna gör vi i dels respektive region, dels två kommuner i respektive län. Vi analyserar alla data utifrån utvecklingsområdena för de statliga stimulansmedlen för suicidprevention, se faktaruta.
Vad har ni gjort så här långt och hur har det gått?
Så här långt har vi analyserat dels länens handlingsplaner för suicidförebyggande arbete, dels de suicidförebyggande insatser som länen rapporterat in till SKR år 2019. Vi har även påbörjat intervjuerna i de två länen, både i regionerna och i utvalda kommuner.
Vi vill passa på att tacka alla som har deltagit i intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter och reflektioner om det suicidförebyggande arbetet. Vi har redan lärt oss mycket!
Vad arbetar ni vidare med under 2023?
Under 2023 kommer vi att slutföra och analysera våra intervjuer. Sedan kommer vi att analysera de suicidförebyggande insatser som rapporterats till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR för år 2022. När analysen är klar kommer vi att sammanfoga resultaten från de tre delarna till en helhet för att kunna besvara frågan om, och i så fall hur, de länsgemensamma stimulansmedlen riktade till suicidförebyggande arbete har påverkat arbetet i län, regioner och kommuner.
Vi har också en referensgrupp som hjälper oss i arbetet.
Bild. Charlotte Roos och projektledare Maria Fjellfeldt, Högskolan Dalarna, samt tre av medlemmarna i projektets referensgrupp, Malin Eriksson, Umeå universitet, Johanna Nordin, MIND samt Rickard Bracken, Suicide zero. Fotograf: Linnea Linderholm.
Under 2023 och 2024 kommer vi att stegvis redovisa processen för och resultaten av utvärderingen och tillsammans med Folkhälsomyndigheten planera hur resultaten ska publiceras.