Covid-19 och psykisk hälsa

Covid-19 påverkar i första hand den fysiska hälsan, men pandemin kan också få konsekvenser för vår psykiska hälsa. Det gäller inte minst de restriktioner som varit nödvändiga att införa för att minska smittspridningen och som innebär att den fysiska kontakten mellan människor begränsas.

Vad vet vi om hur befolkningens psykiska hälsa påverkas av pandemin?

Pandemin och de smittskyddsåtgärder som införts påverkar våra liv och vår vardag på flera sätt. Folkhälsomyndigheten följer befolkningens hälsa och livsvillkor under pandemin genom en rad olika projekt. Resultaten beskrivs kortfattat nedan.

I april 2021 publicerade vi en rapport om pandemins konsekvenser på folkhälsan. Rapporten innehåller både analyser av svenska data och av internationell forskningslitteratur. Sammantaget sågs ganska små förändringar av människors psykiska hälsa – både i Sverige och globalt – under 2020. I Sverige uppgav något fler lätta psykiska besvär under hösten jämfört med våren och något färre skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Grupper i befolkningen som redan före pandemin hade sämre förutsättningar för god hälsa verkar ha drabbats hårdare av restriktionerna under pandemin. Det kan gälla t.ex. personer med funktionsnedsättningar, migranter eller personer med få sociala kontakter. Även förutsättningarna för hälsa har förändrats under pandemin, vilket kan få konsekvenser på längre sikt och leda till ökade ojämlikheter i hälsa. Ett exempel på detta är att arbetslösheten främst har drabbat människor som redan hade en svagare anknytning på arbetsmarknaden.

Många i Sverige oroar sig över pandemins konsekvenser

Resultaten från en enkätundersökning i Sverige om levnadsvanor och psykisk hälsa som genomfördes i maj 2020 visade på en god allmän hälsa i befolkningen 16–84 år. Självrapporterade psykiska besvär var vanligt, men inte vanligare än de brukar vara under normala omständigheter. De flesta uppgav också att de hade behållit sina levnadsvanor under pandemin. Samtidigt oroades många över konsekvenserna av covid-19, och särskilt äldre personer uppgav att de kände sig oroliga för att inte få vård om de skulle behöva det.

I november 2020 genomfördes enkäten på nytt och resultatet visade att andelen med god allmän hälsa då var lägre än i maj. Det var också fler som svarade att de hade lätta besvär av stress och sömnsvårigheter. Det fanns inga skillnader i andelen som uppgav nedstämdhet eller som svarade att de hade svåra psykiska besvär. Många kände även oro för att bli allvarligt sjuka i covid-19.

• Resultat från Hälsorapports majenkät 2020 (halsorapport.se)
• Resultat från Hälsorapports novemberenkät 2020 (halsorapport.se)

Covid-19-pandemin och befolkningens psykiska hälsa – vad indikerar longitudinella studier?

I en litteraturöversikt som har sammanställt longitudinella studier om hur pandemin hittills har påverkat den psykiska hälsan, pekar resultaten på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små.

Covid-19-pandemin och befolkningens psykiska hälsa – vad indikerar longitudinella studier?

Distansstudier kan ha påverkat unga

Folkhälsomyndigheten har publicerat en rapport som sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsa och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna. Resultaten tyder på att symtom på depression, ångest, stress och sömnbesvär ökade bland högskolestuderande under pandemin. Fysisk aktivitet minskade bland både gymnasieungdomar och högskolestudenter.

Äldre har drabbats hårdare

Folkhälsomyndigheten har även studerat situationen specifikt för personer som är 70 år och äldre, eftersom de har drabbats hårdare av pandemin och varit utsatta för strängare restriktioner. Rapporten visar bland annat att antalet sjukdoms- och dödsfall i covid-19 minskade genom rekommendationen för personer som är 70 år och äldre om att begränsa sina nära kontakter och hålla avstånd till andra människor. Samtidigt tyder mycket på att de som redan var socialt, ekonomiskt och hälsomässigt utsatta mådde psykiskt sämre. Saknaden av sociala sammanhang var stor. Det digitala utanförskapet, som till exempel innebär att man inte kan delta i digitala aktiviteter, har blivit tydligare när man inte kan träffas fysiskt. Detta gäller inte minst vissa grupper av utrikesfödda.

I rapporten finns även rekommendationer om vad individer och myndigheter kan göra för att motverka negativa konsekvenser av fysisk isolering.

Inställt och omställt folkhälsoarbete

Många folkhälsorelevanta aktiviteter i kommuner och regioner ställdes in under 2020 som en konsekvens av pandemin. Successivt ersattes många insatser med andra alternativ. Fysiska träffar blev digitala och inomhusaktiviteter blev utomhusaktiviteter. Covid-19-pandemin under 2020 har också inneburit att folkhälsofrågorna har hamnat högre upp på agendan.

Vi fortsätter att följa befolkningens psykiska hälsa under pandemin

Det pågår flera studier på Folkhälsomyndigheten för att följa effekterna av covid-19-pandemin i Sverige.

Vi kommer bland annat att undersöka befolkningens psykiska hälsa i Sverige i samband med pandemin i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som genomförs under februari till maj 2021. Även nya enkäter i vår webbpanel Hälsorapport planeras.

När nya rapporter och studier om befolkningens psykiska hälsa finns tillgängliga kommer vi att publicera dem på vår webbplats. Vi kan också komma att uppdatera befintliga publikationer.

Publikationer inom området psykisk hälsa