Suicidprevention inom vård och omsorg
LyssnaHälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.
Arbetet med att fånga upp personer med suicidrisk och erbjuda dem effektiva insatser behöver förstärkas inom hela vården och omsorgen. Exempelvis är personer som genomfört ett eller flera suicidförsök en känd riskgrupp som kan behöva bättre åtgärder och uppföljning.
Vissa sjukdomar som depression, psykoser, ätstörningar, skadligt bruk och beroende, allvarlig kroppslig sjukdom eller kronisk smärta innebär också en ökad risk för suicid. Samtidigt är det känt att ungefär en tredjedel av alla som tar sitt liv har en aktuell kontakt med den psykiatriska hälso- och sjukvården, och betydligt fler har haft kontakt med annan hälso- och sjukvård.
För att kunna upptäcka suicidrisk och erbjuda en sammanhållen vårdkedja har alla delar av hälso- och sjukvården och omsorgen en viktig roll i det suicidförebyggande arbetet. Individuellt utformade medicinska, psykologiska och psykosociala insatser behöver sättas in så tidigt som möjligt vid tecken på psykisk ohälsa, för att förebygga att individen utvecklar, försämrar eller återinsjuknar i ett psykiatriskt tillstånd eller annat som kan medföra risk för suicidalitet.
Viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen
För att personer som behöver insatser från olika aktörer ska få den vård och omsorg de behöver behövs en effektiv samverkan mellan olika huvudmän, verksamheter och professioner. Samverkan mellan vård och omsorg är mycket viktig framförallt för att ingen ska hamna mellan stolarna, vilket kan innebära en ökad risk för suicid.
Boo vårdcentral i samverkan med Nacka kommun
En film från Boo vårdcentral berättar om teambaserat arbetssätt i samverkan med kommun och psykiatri.
Kunskap riktad till hälso- och sjukvård och socialtjänst
Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida kunskap till hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att stödja deras arbete med att förebygga suicid och ge stöd till efterlevande. Uppdraget sträcker sig till 2026 och ska genomföras i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Suicid och suicidprevention (socialstyrelsen.se)
Kunskap om suicidpreventiva insatser som exempelvis att stärka vårdkedjan och utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal finns även på webbplatsen respi.se som är framtagen av Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska institutet.
Evidensbaserade insatser (respi.se)
Publikationer med fokus på hälso- och sjukvård
Folkhälsomyndigheten har tidigare tagit fram kunskapsstöd som riktar sig till vårdgivare för att öka kunskapen om hur vården kan bli ännu bättre på att förebygga suicid. Ett kunskapsstöd är en retroaktiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar om samtliga personer i åldern 15–44 år som tog sitt liv under 2015 i fyra regioner i Sverige.
Ett annat kunskapsstöd redovisar resultaten från en sammanställning och analys av hälso- och sjukvårdens händelseanalyser av suicid. Rapporten ”Händelseanalyser av suicid inom hälso- och sjukvården. En sammanställning och analys av händelseanalyser i Nitha Kunskapsbank” kan beställas från Folkhälsomyndigheten via e-post. Ange artikelnummer 19050 i ärenderaden.