Datakällor – så tar vi fram statistik

Statistik om psykisk hälsa och suicid är något som ofta efterfrågas, både av de som arbetar med folkhälsofrågor i kommuner och regioner och av medierna. Enklare statistik går att ta fram själv i olika statistikdatabaser, hos oss eller andra myndigheter till exempel Socialstyrelsen.

Ofta är det bra att använda statistik från mer än en datakälla för att belysa en fråga. Det beror dels på att olika datakällor speglar olika aspekter av psykisk hälsa, dels på att olika datakällor har sina respektive begränsningar. Figur 1 illustrerar vilken typ av data vi använder för att fånga in olika aspekter av psykisk hälsa.

Figur 1. Olika aspekter av psykisk hälsa och de datainsamlingsmetoder som används för att fånga in dessa.

Enkätdata

Enkätdata beskriver hur den självskattade hälsan i befolkningen gestaltar sig och förändras över tid. Enkätundersökningar baseras på stickprovsurval och har ofta en tvärsnittsdesign, vilket innebär att vi vid varje datainsamling tillfrågar nya människor om deras hälsa. Då kan vi beskriva samband, men eftersom vi inte följer samma individer över tid är det ofta svårt att avgöra vad som påverkar hälsan. Även om vi kan se ett tydligt samband mellan till exempel hälsa och utbildningsnivå kan vi inte, med hjälp av tvärsnittsdata, avgöra om det är utbildningsnivån som påverkar hälsan eller om det är tvärtom.

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Den nationella folkhälsoenkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 16 år eller äldre. Enkätundersökningen har genomförts varje eller vartannat år sedan 2004. Svarsfrekvensen har minskat över tid och var vid den senaste datainsamlingen (2022) 38 procent. Svarsfrekvensen varierar mellan olika grupper i befolkningen. Den är till exempel högst i den näst äldsta åldersgruppen, 65–84 år och lägst bland de yngsta, 16–29 år.

Den nationella Folkhälsoenkäten innehåller dels enstaka frågor om psykiska besvär, till exempel ängslan, oro eller ångest, stress och sömnbesvär, dels två sammansatta mått. Det ena måttet (SWEMWBS) mäter gott psykiskt välbefinnande och det andra måttet (K6) psykisk påfrestning, vilket ger en uppskattning av hur många i befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. I enkäten ingår även frågor om suicidtankar och suicidförsök. Även andra frågor ställs, till exempel om levnadsvanor.

Du kan ta fram egen statistik baserat på nationella folkhälsoenkäten genom att använda Folkhälsodata.

• Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor
• Folkhälsodata (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)
• Interaktiva faktablad – Psykisk hälsa (extern webbplats)

Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Undersökningen genomförs i Europa och Nordamerika i samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO.

I Sverige sker urvalet till undersökningen i två faser. Ett slumpmässigt antal skolor väljs ut och därefter slumpas en klass per skola. Alla barn i den klassen får besvara enkäten. Svarsfrekvensen på skolnivå har minskat över tid, medan den på elevnivå är fortsatt hög. Datainsamlingen för 2021/22 omfattar ett ökat urval av skolor för att kunna presentera resultaten på regional nivå. Dessa resultat kommer att publiceras under våren 2023.

Innehållet i enkäten varierar något mellan de olika datainsamlingarna, men frågor om livstillfredsställelse och psykiska och somatiska besvär ingår alltid. För att mäta livstillfredställelse används Cantrils stege, medan psykiska och somatiska besvär mäts med HBSC-SCL. Även andra frågor ställs, till exempel om skola, relationer och levnadsvanor.

Du kan ta fram egen statistik från Skolbarns hälsovanor genom att använda Folkhälsodata.

• Skolbarns hälsovanor
• Folkhälsodata (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)

Registerdata

De registerdata som vi använder kommer huvudsakligen från Socialstyrelsen. Dessa register håller hög kvalitet, men trots det finns det saker att tänka på vid tolkning av statistiken.

Revideringar av diagnossystem kan innebära att det blir lättare eller svårare att få en diagnos, till exempel att verksamheter kan tillkomma eller läggas ned, vilket ger en uppgång eller nedgång i antalet vårdade. Till och med dödsorsaker som suicid kan utredas och kodas på olika vis. Även förbättrad inrapportering till registren påverkar. Ökad inrapportering kan innebära att vissa psykiatriska tillstånd ser ut att öka mer än de faktiskt gör.

Patientregistret

Patientregistret innehåller uppgifter om alla som har vårdats på sjukhus eller har gjort ett läkarbesök i specialiserad öppenvård. Besök i primärvård ingår inte.

Ofta används patientregistret till att undersöka hur många som har vårdats för en viss diagnos. I psykiatrin används diagnossystemet DSM-5. Diagnoserna kodas sedan enligt det internationella systemet ICD-10 innan de registreras i patientregistret. En patient kan ha flera diagnoser, men oftast är det huvuddiagnosen som är av intresse. Det är den diagnos som patienten har fått behandling för. Patientregistret omfattar även uppgifter om vård till följd av yttre skador och förgiftningar. Här kan man till exempel se hur många som har fått vård vid ett suicidförsök.

Patientregistret visar hur många personer som har sökt vård i psykiatrin, inte hur vanligt förekommande psykiatriska tillstånd är i befolkningen. Många söker inte vård alls. Av de som söker vård får de flesta behandling i primärvården som inte rapporterar in till patientregistret.

Du kan ta fram egen statistik baserat på Patientregistret.

• Patientregistret (socialstyrelsen.se)
• Statistikdatabas för diagnoser (sdb.socialstyrelsen.se)

Läkemedelsregistret

Läkemedelsregistret omfattar samtliga vårdgivare, även primärvården. Eftersom läkemedelsbehandling är vanligt, antingen som ensam behandling eller i kombination med andra insatser, kan detta register ge en kompletterande bild av hur många som har fått vård för psykiatriska tillstånd. Ibland kan det ha en avgörande betydelse. Patientregistret visar till exempel att färre äldre än yngre personer vårdas i psykiatrin. Detta skulle kunna tolkas som att psykiatriska tillstånd är ovanligare i högre åldrar. Men läkemedelsregistret visar att en hög andel av de äldre har hämtat ut antidepressiva läkemedel.

En nackdel med läkemedelsregistret är att det saknas information om varför ett läkemedel har förskrivits. Läkemedel har ofta flera användningsområden. Vissa typer av antidepressiva läkemedel (SSRI) används till exempel både vid depressioner och vissa ångestsyndrom. Lugnande läkemedel kan användas som ångestdämpande, sömngivande eller av andra skäl, till exempel vid vissa allergiska reaktioner.

Du kan ta fram egen statistik ur Läkemedelsregistret.

• Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se)
• Statistikdatabas för läkemedel (sdb.socialstyrelsen.se)

Dödsorsaksregistret

Alla som avlider i Sverige registreras i dödsorsaksregistret. Dödsorsaker kodas enligt det internationella systemet, ICD-10. För suicid används koderna X60–X84 (avsiktlig självdestruktiv handling) om man vet att ett dödsfall orsakats av suicid. Om det finns en osäkerhet kring suicidavsikten används i stället koderna Y10–Y34 (skadehändelse med oklar avsikt). Folkhälsomyndigheten redovisar mestadels statistik för säkra suicid (X60–X84) om inget annat anges.

Suicidstatistik kan redovisas på olika sätt, till exempel antal suicid, antal suicid per 100 000 invånare (suicidtal) eller andelen suicid av den totala dödligheten. Dessa redovisningssätt kompletterar varandra. Det faktiska antalet suicid är till exempel litet bland äldre personer, medan deras suicidtal är högt. Det beror på att det finns få personer i de äldsta åldersgrupperna, vilket ger stor effekt på suicidtalet. I relation till all dödlighet i den äldre gruppen är den procentuella andelen suicid låg. Mindre än 1 procent av alla dödsfall bland äldre beror på suicid. Bland unga, som sällan dör av sjukdomar, står suicid för runt 30 procent av dödsfallen.

I Dödsorsaksregistret kan du även ta fram egen statistik om suicid.

• Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se)
• IStatistikdatabas för dödsorsaker (sdb.socialstyrelsen.se)