Frågor och svar om förslaget till nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Förslaget är framtaget i bred samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Många aktörer kommer därför att känna igen sig i förslagets innehåll.

Exempel på nytt innehåll är att förslaget

• har en tvärsektoriell ansats som ger en gemensam riktning för hela samhället, inte enbart för vissa utpekade aktörer.
• integrerar det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet med arbetet att ge vård och stöd till personer med psykiska besvär och psykiatriska tillstånd i syfte att förbättra deras livsvillkor.
• omfattar båda områdena psykisk hälsa och suicidprevention.
• omfattar indikatorer och ett uppföljningssystem.

Förslag på mål, delmål och insatsområden baseras på framtagna underlag och genomförda dialoger mellan myndigheter i uppdraget och på dialoger med andra aktörer.

Underlag och dialoger visar att området psykisk hälsa och suicidprevention berör hela samhället och individens hela livslopp och därför omfattar mål, delmål och insatsområden en bredd av områden och arenor.

Det finns fördelar med att förena områdena suicidprevention och psykisk hälsa. Flera riskfaktorer är desamma för psykisk ohälsa och suicid och kan förebyggas samlat. Det är också positivt att aktörer från olika områden kan lära av varandra. Vår förhoppning är att arbetet med suicidprevention ska få mer kraft och prioritet när vi har en bredare strategi. Suicid lyfts tydligt fram i visionen, målen och delmålen.

Strategin är bred och har en tvärsektoriell ansats, och omfattar både samhället och individen. För att kunna påverka psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicid behöver flera olika verksamheter och aktörer bidra i arbetet. Strategin berör alla.

Ett genomförande kräver flera olika initiativ och aktiviteter över den föreslagna 10-årsperioden.

Inledningsvis föreslår vi att myndigheterna som ingått i uppdraget bör fortsätta ha uppdrag att medverka i strategins genomförande och uppföljning. Ett första steg är att ta fram en myndighetsgemensam handlingsplan och inrätta en nationell samordningsfunktion.

Aktörer från regioner, kommuner och olika organisationer och föreningar är också viktiga att involvera i genomförandet.

Myndigheterna som arbetat med uppdraget föreslås få fortsatta uppdrag att samverka och bidra till strategins genomförande och uppföljning. Regeringen kan också besluta om medel för särskilda uppdrag till statliga myndigheter eller stimulansmedel till andra aktörer.

Regioner, kommuner och organisationer och föreningar har en central roll i genomförandet av strategin utifrån sina verksamheter och egna prioriteringar. Det är regeringen som fattar beslut om eventuella medel till regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer. I strategiförslaget uppmärksammas att regeringen på olika sätt bör stimulera dessa aktörers medverkan i strategins genomförande.

Regeringens tidigare strategi för området psykisk hälsa har löpt ut och regeringen ser behov av en ny nationell strategi som omfattar både psykisk hälsa och suicidprevention.

En nationell strategi ger en gemensam riktning och gemensamma målsättningar som kan underlätta för aktörer att prioritera och planera insatser inom området. En nationell strategi bidrar till ett mer systematiskt, samordnat och effektivt arbete och ökad samverkan i arbetet med att främja den psykiska hälsan och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Området psykisk hälsa och suicidprevention omfattar många olika verksamhetsområden. För att kunna påverka psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicid behöver därför flera myndigheter bidra med sina kunskaper och erfarenheter.

Totalt har 26 myndigheter haft i uppdrag att bidra till arbetet med strategin. Dessa är: Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Jämställdhetsmyndigheten, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap , Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Sametinget, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Statens institutionsstyrelse (SIS), Statens medieråd, Statens skolverk, Trafikverket, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Ytterligare myndigheter har bidragit i arbetet genom samråd och fler myndigheter kan bli aktuella i genomförandet av strategin.

Det är regeringen som fattar beslut om en ny strategi. I nuläget vet vi inte när regeringen tar beslut. Det är också regeringen som beslutar om en eventuell remissrunda.

Arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention fortsätter som vanligt vid de 26 medverkande myndigheterna, utifrån ordinarie verksamheter och pågående regeringsuppdrag. En ambition är att behålla den samordningsstruktur som har byggts upp till dess att en ny strategi är beslutad.