WHO:s miljöhälsoprocess

WHOs arbete med miljö och hälsa

WHOs miljöhälsoprocess (WHO EHP) inleddes i slutet på 1980-talet i syfte att gemensamt inom Europa ta sig an de största miljörelaterade hälsoriskerna. Miljöhälsoprocessen säkerställer ett tvärvetenskapligt angreppssätt genom att alla medlemsländer har två fokalpunkter: en för miljö och en för hälsa. Folkhälsomyndigheten är tillsammans med Naturvårdsverket fokalpunkter för Sverige.

WHO EHPs sekretariat finns vid WHOs European Centre on Environment and Health i Bonn, och har ett nära samarbete med FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, och FN:s miljöprogram, UNEP. En arbetsgrupp bestående av fokalpunkter från 53 länder ansvarar för att genomföra och utvärdera arbetet inom processen, och samordnar arbetet på nationell nivå.

För Sveriges del går arbetet med WHOs miljöhälsoprocess hand i hand med arbetet inom Miljömålsrådets programområde om Hälsa som drivkraft för miljömålen och hållbar utveckling. I det arbetet samlas aktörer från olika sektorer för att diskutera utvecklingen, identifiera behov och föreslå åtgärder det hälsorelaterade miljöarbetet.

• Driving transformative action: from Ostrava to Budapest and beyond with National Portfolios of Actions on Environment and Health: policy brief (who.int)
• Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling – Behov och förslag till åtgärder

Ministerkonferenser, deklarationer och åtaganden

WHOs miljöhälsoprocess drivs av ministerkonferenser som har anordnats vart sjätte år sedan 1989. Konferenserna samlar WHO Europas medlemsländer, FN-organ och intresseorganisationer för att enas kring åtaganden och arbetet framåt inom miljö och hälsa. Den senaste konferensen hölls i Budapest i juli 2023 där den 3:e ministerdeklarationen antogs.

European Environment and Health Task Force (EHTF) (who.int)

Budapestdeklarationen

Budapestdeklarationen fokuserar på åtgärder för att minska riskerna för hälsa från klimatförändringen, föroreningar och minskad biologisk mångfald. Deklarationen lyfter fram hur vi kan påskynda återhämtningen från covidpandemin genom att främja en hälsofrämjande, hållbar och rättvis omställning. Den innehåller både åtaganden om åtgärder och samverkan samt en färdplan för en ”hälsosam befolkning, levande planet och hållbar framtid 2023-2030”.

Declaration of the Seventh Ministerial Conference on Environment and Health (who.int)

Ostravadeklarationen

Ostravadeklarationen antogs 2017 och innehåller sju prioriterade områden: Luftkvalitet; Vatten, sanitet och hygien; Kemikalier; Avfallshantering och förorenade områden; Klimatförändringar och klimatanpassning; Hållbara städer och mobilitet; Hållbar hälso- och sjukvård.

Förutom att fortsätta arbetet med tidigare åtaganden så åtog sig länderna att till 2018 ta fram en nationell portfölj för de åtgärder som landet avser att genomföra inom ramen för miljöhälsoprocessen.

Ostrava Declaration of the Sixth Ministerial Conference on Environment and Health (who.int)

Parmadeklarationen

I Parmadeklarationen 2010 låg fokus på genomförandet av den plan för barns miljö och hälsa "Children's Environment and Health Action Plan for Europe" (CEHAPE) som antogs i Budapest 2004.

Parma Declaration on Environment and Health

Health in Climate Change (HIC)

Arbetsgruppen Health in Climate Change (HIC) är en del av WHO:s miljöhälsoprocess. Gruppen bildades 2012 och syftar till att underlätta dialogen och kommunikationen mellan medlemsstaterna och andra intressenter om frågor som rör klimatförändring och hälsa samt att bidra till effektiva åtgärder i ländernas nationella portföljer. Folkhälsomyndigheten representerar Sverige i arbetsgruppen som träffas årligen. Inför Budapestkonferensen 2023 tog WHO HIC fram en skrift om att stärka åtgärder för hälsa i klimatarbetet: Zero regrets. Folkhälsomyndigheten har sammanfattat dessa i ett faktablad.

• Zero regrets – stärk åtgärder för hälsa i klimatarbetet
• Zero regrets: scaling up action on climate change mitigation and adaptation for health in the WHO European Region, second edition. Key messages from the Working Group on Health in Climate Change (who.int)

Indikatorer för miljö och hälsa

För att kunna följa utvecklingen för ländernas åtaganden inom miljöhälsoprocessen använder sig WHO av indikatorer som tagits from inom Agenda 2030. Dessa handlar både om effekterna av styrmedel på miljö och hälsa, samt om mätbara miljöfaktorer som luftföroreningar och förekomst av giftiga ämnen i miljön och i människa. Därmed innefattar WHO:s definition av hälsa både de miljömål och de folkhälsomål vi idag har i Sverige. I uppföljningen ingår även socioekonomiska faktorer som påverkar förutsättningarna för jämlikhet i miljörelaterad hälsa.

• Health and environment scorecard - Sweden (who.int)
• Environmental inequalities in national reporting on the 2030 Agenda for Sustainable Development: an analysis of voluntary national reviews in the WHO European Region (who.int)