Frågor och svar om asylboenden

I ett tillfälligt boende som ett hotell eller vandrahem bor människor någon enstaka natt upp till några veckor. Verksamheterna riktar sig mot en ofta frisk, vuxen allmänhet med goda valmöjligheter och som är väl införstådda med den standard som erbjuds. Vistelsetiden i ett asylboende är avsevärt längre, ofta månader upp till år, och de asylsökande har sämre valmöjligheter. Även om ett asylboende kan vara ett före detta hotell bör det inte likställas med tillfälliga boenden ur hälsoskyddssynpunkt.

Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken, som gäller både för bostäder och lokaler för allmänna ändamål.

Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett asylboende ska dock likt en bostad kunna uppfylla samma kvaliteter i boendet som de som anges i 33 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Enligt 33 § ska en bostad ge skydd mot värme, kyla, fukt, buller, radon och luftföroreningar, ha tillfredställande ventilation och uppvärmning, ge tillräckligt med dagsljus, möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, samt ge tillgång till vatten av tillräcklig mängd och godtagbar kvalitet för dryck och matlagning och personlig hygien.

Nej, ett asylboenden är inte anmälningspliktig verksamhet när det gäller miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd. Men annan verksamhet på asylboendet kan omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken, exempelvis försörjning av dricksvatten och livsmedel samt hantering av avlopp och avfall.

Nej, asylboenden omfattas inte av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) men de omfattas av krav på egenkontroll enligt 26 kap. 19 § miljöbalken.

Direkt begränsande faktorer är kapaciteten på ventilationen och antal toaletter och hygienutrymmen.

Mer i Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden

Ja, i de allra flesta fall ska sovrum i asylboenden ha fönster och dagsljusinsläpp. Dagsljus är viktigt för människors hälsa. Avsaknad av dagsljusinsläpp i sovrum i ett asylboende, där människor bor under månader upp till år, bör bedömas som en olägenhet för människors hälsa. Det beror dels på att de asylsökande bor där under så lång tid och dels eftersom de kan antas vistas en stor del av tiden i sina rum. Folkhälsomyndigheten har inga råd om dagsljus för bostäder eller lokaler för allmänna ändamål.

Att ha bostadsutrymmen som sovrum i en källare är förknippat med ökad risk för bland annat radon, fukt och mögel, bristfälligt dagsljus och bristfällig ventilation. Men om alla dessa parametrar är bra, och boendet inte medför någon risk för människors hälsa, finns det inget som hindrar asylboende i källare ur hälsoskyddssynpunkt. Migrationsverket har egna regler om asylboende i källare och suterräng, kontakta Migrationsverket.

Det är viktigt att kontrollera om köken har en tillräcklig kapacitet och om de håller en rimlig standard. Köken bör ha tåliga ytskikt som är lätta att hålla rena, en godtagbar utrustning och goda möjligheter till att förvara livsmedel. Det krävs även en tillräcklig kapacitet på ventilationen. Det är också viktigt att det finns förutsättningar till en god hygien i köken.

Mer i Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden

Livsmedel bör främst förvaras i kök och utrymmen avsedda för detta. Olämplig förvaring av livsmedel innebär en ökad risk för skadedjur och lukt och kan försvåra möjligheten att hålla rent. Det är viktigt att de boende har bra möjligheter till förvaring av livsmedel efter behov. Detta innebär att det ska finns tillräckligt med skåp, kylar och frysar i gemensamma kök i självhushåll.

Verksamhetsutövaren är alltid ytterst ansvarig för att städningen i asylboenden utförs i tillräcklig omfattning. Om den städning som de boende själva har ansvar att utföra inte sker i tillräcklig omfattning är verksamhetsutövaren ytterst ansvarig för att det ändå städas. Verksamhetsutövaren behöver ha rutiner för kontroll och uppföljning av den städning som de boende utför samt också rutiner för att utföra ”stödstäd” vid behov.

Verksamhetsutövaren (Migrationsverket eller den som driver ett boende) tillhandahåller täcke, kudde, sänglakan och handdukar till de boende. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att dessa är tvättade och rena vid inflyttning. De boende ansvarar själva för tvätten under tiden de vistas i asylboendet.