Samhällsförändringar och utveckling av övervikt och fetma

Ökningen av övervikt och fetma sedan 1980 har skett i etapper (figur 1). Den kraftiga ökningen på 90-talet följdes av något som kan likna en platå i början på 2000-talet för att följas av ytterligare en kraftig ökning. Övervikt ökar först och några år senare ses en ökning av fetma. Det betyder att övervikt är den enskilt största riskfaktorn för ökningen av fetma i befolkningen.

Samhälleliga faktorer ligger bakom ökningen

Den likhet i utvecklingen av övervikt och fetma i olika grupper i befolkningen talar för att det är breda samhälleliga och strukturella faktorer som ligger bakom ökningen, det vill säga ökningen kan förklaras av förändringar i människors fysiska och social matmiljö och i samhället i stort. Parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma har vårt samhälle förändrats. Det är svårt att leda i bevis att enskilda händelser och skeenden direkt kan kopplas till utvecklingen. Det är förmodligen så att det är en rad förändringar som har påverkat utvecklingen av övervikt och fetma.

Reformer, produkt- och teknisk utveckling kan ligga bakom

Under perioden 1980 – 2020 ökade utbudet av och tillgången till livsmedel och måltider genom bl.a. EU-inträdet. Under samma period har det skett en produktutveckling, momsen på livsmedel har sänkts och restaurangbesöken blivit fler. Samtidigt har marknadsföringen och produktplaceringen ökat, liksom tillgängligheten på mat som inte bara säljs i livsmedelsbutiker och på restauranger.

Under perioden har också incitamenten för fysisk aktivitet minskat genom mer manuella och datoriserade arbeten, ökad bilism och minskade aktiva transporter. I figur 1 ges exempel på händelser och insatser med koppling till konsumtionen av mat och förutsättningar för fysisk aktivitet som skett parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma.

Utvecklingen av övervikt och fetma mellan 1980 och 2020

Figur 1 visar utvecklingen av övervikt respektive fetma mellan 1980 och 2020. Både övervikt och fetma har ökat med 9,4 procentenheter, vilket innebär att förekomsten av övervikt är nästan 1,5 gånger vanligare idag (från 26,2 procent 1980 till 35,6 procent 2020) och att fetma är tre gånger vanligare (från 5 procent 1980 till 14,4 procent 2020).

Bilden visar också några exempel på samtidiga händelser och insatser i samhället som kan ha påverkat förutsättningarna för människors konsumtion av mat och fysisk aktivitet, vilket har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Mellan 1980 och 2000 ökade bilismen, mediekonsumtionen och mekanisering av produktionen. Det skedde en marknadsanpassning av livsmedels- och jordbrukssektorn. Prissänkningar på livsmedel samt försäljning av nötkött, pommes frites och läsk ökade. Hel- och halvfabrikat utvecklades och portionsstorlekarna blev större. EU-inträde 1995 med efterföljande jordbruksreformer och importen av livsmedel ökade. Livsmedelsmomsen sänktes 1996 från 21 till 12 procent. Datorer och internet blev vardag. Cyklandet minskade.

Mellan 2000 och 2020 kom intåget av smarta telefoner och plattor och dataspelsbranschen växte. Parallellt växte också cafébranschen och försäljningen av sötsaker och sötad dryck ökade. Restaurangmomsen sänktes 2012 från 25 till 12 procent. Prissänkningar inom restaurangbranschen följde och uteätandet ökade. E-handel, digital marknadsföring och produktplacering av mat t.ex. i sociala medier ökade.

Det finns ett globalt mål om att fetma inte ska öka mellan 2010 och 2025. Det finns väldigt lite som talar för att vi ska nå det målet. Mellan 2010 och 2020 ökade förekomsten av fetma med cirka 25 procent.

Figur 1. Utvecklingen av övervikt och fetma mellan 1980 och 2020 i relation till olika händelser och åtgärder.

Källa: Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden (ULF), 16-84 år.

Se figur 1 i större format

Åtgärder inom mat och fysisk aktivitet

Under perioden 1980–2020 har samhället vidtagit vissa åtgärder för att främja en hälsosam konsumtion av mat och ökad fysisk aktivitet och förebygga ohälsa. Exempel på detta är:

• Nyckelhålet, flera versioner sedan 1989, senaste 2021
• Förbud mot TV- och radioreklam riktat till barn under 12 år, 1991
• Nationella kostråd, flera versioner, senaste 2015
• Lag om näringsriktiga måltider i skolan, 2011
• Inrättande av Kompetenscentrum för offentliga måltider vid Livsmedelsverket, 2011
• Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2011 och uppdatering 2018
• Förslag på åtgärder för stärkt arbete med mat och fysisk aktivitet, 2017
• Kunskapsstöd Mer rörelse i skolan, 2019
• Nationella riktlinjer för offentliga måltider, 2016–2021
• Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, 2021
• Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, 2021

Majoriteten av de åtgärder som införts fokuserar på att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet, dvs. de huvudsakliga faktorerna som har betydelse för övervikt och fetma. Vidare är flertalet av åtgärderna inriktade på beteendemässiga insatser för individer. Den vetenskapliga litteraturen lyfter dock behovet av att arbeta mer systembaserat och med hela samhället. För att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av ett flertal aktörer och sektorer i samhället; allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället.

Läs mer

Övervikt och fetma i olika befolkningsgrupper – Interaktivt faktablad (extern webbplats)