Statistik om vuxnas matvanor

Det finns utmaningar med att följa befolkningens konsumtion av mat. För att få en heltäckande bild av matvanorna gör Livsmedelsverket matvaneundersökningar. Dessa är både omfattande och tidskrävande. Därför behövs även andra sätt för att få en uppfattning om utvecklingen av befolkningens matvanor. I undersökningen Hälsa på lika villkor använder vi fyra indikatorer för att följa konsumtionen i relation till rekommendationer och kostråd.

Indikatorer som finns presenterade på sidan:

• Konsumtion av grönsaker och rotfrukter
• Konsumtion av frukt och bär
• Konsumtion av fisk och skaldjur
• Konsumtion av sötade drycker

Våra matvanor försämras

Sedan 2004 ställer vi frågor om grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär. Från och med 2016 ställer vi frågor om fisk och skaldjur samt sötade drycker.

De fyra indikatorerna i Hälsa på lika villkor har utarbetats för att ge en uppfattning om befolkningens matvanor. Frågorna kan belysa konsumtionen av dessa livsmedelsgrupper men också till exempel vårt intag av socker, fullkorn, rött kött och chark och vissa fetter, vilket kan ha betydelse för vår hälsa.

Matvanorna skiljer sig mellan grupper i befolkningen utifrån exempelvis kön, ålder, socioekonomi, funktionsvariation och geografi. På den här sidan publicerar vi resultat för några olika grupper i befolkningen. Du kan ta fram mer statistik med hjälp av de webbaserade verktygen Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Utvecklingen av de fyra indikatorerna under perioden 2016–2022 pekar alla i en oönskad riktning (figur 1). Mönstret för olika grupper liknar i de flesta fallen det vi ser för befolkningen i stort, men storleken på förändringen och skillnaden mellan grupper varierar.

Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär 2 gånger per dag eller mer, och fisk och skaldjur och sötad dryck 2 gånger per vecka eller mer under perioden 2016–2022.

Kön och ålder spelar stor roll för våra matvanor

För konsumtion av frukt och bär samt grönsaker och rotfrukter finns de största skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion än män. Men om man ser till alla fyra indikatorer sammantaget har kvinnor haft en sämre utveckling än män 2016–2022.

Det finns även skillnader utifrån utbildningsnivå och ålder. Det är en högre andel av yngre personer och de med eftergymnasial utbildning som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag än andra grupper. Däremot är det en högre andel av äldre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag än yngre. Detta mönster finns även för konsumtion av fisk och skaldjur.

För konsumtion av sötad dryck har ålder störst betydelse. För personer under 45 år är det två gånger vanligare att dricka sötad dryck minst 2 gånger per vecka, jämfört med personer 45 år eller äldre. Bland personer 16–29 år är det fler än hälften som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka, och det är den åldersgrupp där andelen ökat mest 2016–2022. Bland personer 65 år eller äldre anger mindre än en femtedel att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka.

Konsumtion av grönsaker och rotfrukter

Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag ökade från 27 till 37 procent mellan 2004 och 2013, därefter minskade andelen till 34 procent 2022.

Efter att ha ökat under en längre period har andelen kvinnor som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag minskat med cirka 3 procentenheter 2016–2022 (figur 2). För män har konsumtionen varit oförändrad under samma period.

Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön.

Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högst bland 30–44-åringar, följt av 16–29-åringar (figur 3). Lägst andel finns bland dem över 64 år. Mellan 2004 och 2013 ökade andelen, men utvecklingen efter detta varierar i olika åldersgrupper. Bland annat har andelen 30–44-åringar som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag varit i stort sett oförändrad efter 2013, medan andelen hos 45–64-åringar minskat.

Figur 3. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och ålder.

Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högst bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 4). För alla utbildningsgrupper ökade andelen som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag fram till 2013 för att sedan minska.

Figur 4. Figur 4. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön och utbildningsnivå.

Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högre bland dem som uppger att de inte har ekonomiska problem, jämfört med dem som uppger detta (figur 5). Utvecklingen över tid följer däremot i stort sett samma mönster i båda grupperna.

Figur 5. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte

Konsumtion av frukt och bär

Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat kontinuerligt sedan 2004, från 34 till 25 procent. Trenden syns i alla befolkningsgrupper.

Andelen kvinnor som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat med 12 procentenheter mellan 2004 och 2022 (figur 6). För män har andelen också minskat, men i lägre utsträckning (5 procentenheter). Bara mellan 2016 och 2022 är minskningen 6 procentenheter hos kvinnor.

Figur 6. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön.

Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag är högst bland 65–84-åringar (figur 7). Minskningen över tid har varit mindre brant i den gruppen än i övriga åldersgrupper. Bland 45–64-åringar har andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag minskat med 15 procentenheter 2004–2022. Motsvarande för den äldsta gruppen är 4 procentenheter.

Figur 7. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön och ålder.

Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag är högst bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 8). Men andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat över tid i alla utbildningsgrupper och minskningen har skett i samma takt.

Figur 8. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön och utbildningsnivå.

Det är färre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 9). Minskningen av andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag 2004–2022 är likvärdig i de båda grupperna.

Figur 9. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag under perioden 2004–2022, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte.

Konsumtion av fisk och skaldjur

Andelen som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka var 31 procent 2016 men har minskat till 27 procent 2022. Denna minskning skedde främst mellan 2016 och 2020 och har sedan varit oförändrad de senaste två mätningarna.

Andelen kvinnor som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka har minskat med 5 procentenheter 2016–2022 (figur 10). För män har konsumtionen minskat med 3 procentenheter under samma period.

Figur 10. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön.

Andelen som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka är högst bland 65–84-åringar (figur 11). Minskningen över tid har varit liknande i alla åldersgrupper.

Figur 11. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och ålder.

Andelen som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka är högst bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 12). Andelen som äter fisk och skaldjur 2 gånger per vecka har minskat över tid i alla utbildningsgrupper. Minskningen är också större bland dem med eftergymnasial utbildning, 7 procentenheter jämfört med cirka 4 procentenheter bland dem med gymnasial och förgymnasial utbildning.

Figur 12. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och utbildningsnivå.

Det är färre som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 13). Minskningen av andelen som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka 2016–2022 är likvärdig i de båda grupperna.

Figur 13. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte.

Konsumtion av sötad dryck

Andelen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka har ökat från 28 till 31 procent 2016–2022.

Andelen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högre bland män än kvinnor. Däremot har andelen kvinnor som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka ökat med 4 procentenheter 2016–2022 (figur 14), medan det inte finns en statistiskt säkerställd ökning bland män.

Figur 14. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön.

Andelen som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högst bland 16–29-åringar och lägst bland 65–84-åringar (figur 15). Andelen har även ökat mest bland dem som är 16–29 år och 2022 är det mer än hälften i gruppen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka.

Figur 15. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och ålder.

Andelen som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högst bland dem med förgymnasial utbildning och lägst bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 16). Andelen som dricker sötad dryck har ökat med 4 procentenheter under perioden bland dem med gymnasial utbildning, medan de med för- eller eftergymnasial utbildning inte förändrat sin konsumtion nämnvärt mellan 2016 och 2022.

Figur 16. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och utbildningsnivå.

Det är större andel som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 17). Utvecklingen mellan 2016 och 2022 är likvärdig i de båda grupperna.

Figur 17. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2022, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte.

Läs mer

• Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor
• Folkhälsodata och FolkhälsoStudio