Mat

Mat är kopplat till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat ökar risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer. Årligen dör 14 000 människor på grund av vad vi äter och cirka 9 000 dödsfall kan kopplas till hur mycket vi äter (högt BMI). Hälsosamma matvanor är även viktigt för att stärka den psykiska hälsan och främja tandhälsa.

Figur 1. De största riskfaktorerna för sjukdomsbörda.

Källa: Data från Institute for Health Metrics and Evaluation, 2019, visar sjukdomsbördan i Sverige uttryckt i procent av förlorade friska levnadsår (DALY).

Den mat vi konsumerar påverkar inte bara vår hälsa utan även den miljö vi lever i. Vi konsumerar dagligen flera kilo mat och dryck. Det innebär att mer än 70 000 kg mat och dryck behöver produceras per person under en livstid, varav en del blir matsvinn. Vad och hur mycket vi äter förändras över tid. Enligt Jordbruksverket ökade, under perioden 1980–2015, den totala energitillgången från livsmedel per person och dag med ca 9 procent eller ca 200 kcal (alkohol ej inkluderat).

Konsumtionen av mat ser olika ut i olika grupper. Personer med längre utbildning äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning. Kön har också betydelse; kvinnor äter mer hälsosamt än män, och skillnaderna ses redan i tonåren. Konsumtionen av mat skiljer sig också åt mellan olika geografiska delar av landet.

Livsmedelssystemet är omfattande och komplext

För att kunna förse befolkningen med mat behövs omfattande insatser i ett komplext system. Livsmedelssystemet involverar flera samhällssektorer och många aktörer (figur 2). En fungerande livsmedelsförsörjning är ett av samhällets grundläggande uppdrag, även vid samhällsstörningar. Produktion och konsumtion av mat har därför betydelse för alla 17 globala hållbarhetsmål.

För att vi ska nå hållbarhetsmålen behöver aktörer i livsmedelskedjan producera, transportera, lagra, förädla och sälja livsmedel som främjar hälsa och minskar miljöbelastningen. Det vi konsumenter sedan väljer att äta påverkas i stor utsträckning av vår närmaste matmiljö och vår konsumtion påverkar i sin tur av vad som görs i livsmedelskedjan. Det finns också många olika drivkrafter som påverkar både livsmedelskedjan, matmiljön och oss som konsumenter, inte minst socio-kulturella faktorer.

Figur 2. Modell för faktorer som påverkar produktionen och konsumtionen av mat – ur ett hållbarhets- och jämlikhetsperspektiv. Återgiven med tillstånd av FAO.

Nutrition and food systems – A report by The High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition September 2017 (fao.org)

Bred samverkan för en hållbar livsmedelskonsumtion

Sveriges livsmedelssystem är komplext och inkluderar alla aktörer som påverkar och påverkas av systemet på olika sätt – från riksdag till producenter, kommuner och konsumenter. I arbetet med att främja en hälsosam och miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion är det av stor vikt att många aktörer deltar och samarbetar. Folkhälsomyndigheten samverkar med många nationella myndigheter, bland annat inom Miljömålsrådet, har dialog med olika aktörer inom livsmedelssystemet, medverkar i stora forskningssatsningar, tar fram kunskapsunderlag, som andra aktörer kan använda i sina verksamheter, samt deltar och bidrar i internationella sammanhang som gäller matrelaterad hälsa.