Fysisk aktivitet och stillasittande

Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillastillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång­varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar.

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver därför bedrivas inom och mellan många samhällssektorer och på många olika nivåer. Det kan till exempel handla om samhällsplanering för tillgängliga och inspirerande miljöer, insatser som främjar fysisk aktivitet i förskola och skola, på arbetsplatser och inom vård och omsorg. Det handlar också om att synliggöra och förändra begränsande normer.

Det krävs ett långsiktigt arbete för att åstadkomma ett samhälle med jämlika förutsättningar och möjligheter till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Enligt modell från Världshälsoorganisationen, WHO, bör målsättningen med arbetet vara att skapa en struktur som stimulerar till fysisk aktivitet genom aktiva miljöer och samhällen. En nyckelfaktor för att lyckas är samverkan mellan nationella och regionala aktörer, liksom mellan olika kommunala och regionala förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre. Samverkan behöver inkludera både offentlig och privat sektor, samt civilsamhället.

Figur 1. WHOs handlingsplan har fyra mål: aktiva system, aktiva samhällen, aktiva miljöer och aktiva människor.

Källa: WHO 2020. Bearbetad av Folkhälsomyndigheten 2023.

Myndighetens arbete med fysisk aktivitet

Folkhälsomyndighetens uppdrag utgår från den nationella folkhälsopolitiken vilket innebär att vi arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En viktig del i arbetet är också att ta fram kunskap om åtgärder och insatser som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet i befolkningen.

Folkhälsomyndigheten är samordnande myndighet för fysisk aktivitet och nationell kontaktpunkt för arbetet med hälsostärkande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion.

Folkhälsomyndigheten ingår även i det nationella cykelrådet som är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling. Varje år tar rådet fram ett nationellt cykelbokslut med syftet att följa upp och redovisa cyklandets utveckling i Sverige kopplat till de transportpolitiska målen.