Rapporter om nationella minoriteter

Hur mår samer i Sverige?

Den första nationella folkhälsoundersökningen bland samer i Sverige visar att de flesta samer har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt finns det skillnader mellan samer och den övriga befolkningen i vissa hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor.

Läs rapporten "Hur mår samer i Sverige? Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer". Sammanfattningen är översatt till fyra olika språk.

Sammanfattning av rapporten Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer (på engelska) (PDF, 147 kB)

Sammanfattning av rapporten Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer (på lulesamiska) (PDF, 173 kB)

Sammanfattning av rapporten Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer (på nordsamiska) (PDF, 197 kB)

Sammanfattning av rapporten Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer (på sydsamiska) (PDF, 144 kB)

Hur mår personer med finländskt ursprung?

De flesta personer med finländskt ursprung uppger att de har en god allmän hälsa. Samtidigt anger sverigefinnar, finnar och finlandssvenskar att de har högt blodtryck och riskkonsumtion av alkohol i större utsträckning än Sveriges befolkning i övrigt. Det visar resultatet från en undersökning bland personer med finländskt ursprung i Sverige publicerad 2019.

Läs rapporten "Hur mår personer med finländskt ursprung? – Delarbete inom Folkhälsomyndighetens uppdrag om Sveriges nationella minoriteter". Sammanfattning av resultatet finns på finska och engelska.

Samråd och dialog med nationella minoriteter och urfolk i syfte att förbättra förutsättningarna för gruppernas hälsa

Rapporten från 2017 redogör för myndighetens arbete i ett regeringsuppdrag 2014-2017 med att upprätta och utveckla långsiktiga former för samråd med de nationella minoriteterna. Samråden ska bidra till myndighetens övergripande uppdrag, att följa upp och analysera hälsosituationen för hela befolkningen. Rapporten har fokus på möjligheter och metoder för att särskilt kunna följa upp hälsosituationen för de nationella minoriteterna och urfolket samer.

Samråd med Sveriges nationella minoriteter

En slutrapport från ett regeringsuppdrag 2014. Rapporten beskriver processen att genomföra samråd med företrädare för de nationella minoriteterna. Syftet med samråden var att undersöka vilka behov och förutsättningar som fanns för att hämta in data om hälsosituationen, samt vilka metoder som i sådana fall skulle vara lämpliga för respektive grupp. I rapporten finns tolv förslag till åtgärder som tar sikte på vad som kan och bör göras samt hur arbetet kan gå vidare. Framtagna underlag samt avvägningar och förslag har löpande stämts av med de nationella minoriteterna och urfolket.

Rapport: Samråd med Sveriges nationella minoriteter – behov, förutsättningar och metoder för datainhämtning om hälsosituationen bland Sveriges nationella minoriteter och urfolk (PDF, 774 kB)

Nulägesbeskrivning 2018 av området hälsa i strategin för romsk inkludering

Nulägesbeskrivningens resultat grundas på djupintervjuer med romer. I rapporten beskrivs hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de tidigare utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Pilotkommunerna och utvecklingskommunerna erhöll viss finansiering från staten. Folkhälsomyndigheten föreslog utvecklingsåtgärder med syfte att uppnå regeringens mål med strategin för romsk inkludering.

Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation

Rapporten "Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation" bygger på en intervjustudie. Studien har utförts i samråd med företrädare för romska flickor och kvinnor som har bidragit med en kunskap om vilka frågor som är relevanta att undersöka i studien.

Resultaten visade att romska flickor och kvinnor överlag upplevde att de, jämfört med den totala kvinnliga befolkningen i landet, blev sämre bemötta av olika aktörer i samhället och att de hade lägre förtroende för olika samhällsfunktioner. Vidare visade resultaten att de intervjuade romska kvinnorna hade sämre ekonomi och något sämre hälsa jämfört med den totala kvinnliga befolkningen. Resultaten pekade också på relativt stora skillnader mellan hur yngre respektive äldre romska kvinnor upplevde sina respektive hälso- och livssituationer.

Slutrapport om uppdraget kring romska flickors och kvinnors hälsa och livssituation (2015-10-13) (PDF, 392 kB)

Myndigheten har också haft uppdrag längre tillbaka i tiden. Exempelvis:

• Uppdrag att undersöka hur våldsutsatta kvinnor tillhörande nationella minoriteter bemöts och stödjs av berörda myndigheter (2008–2011
• Uppdrag att kartlägga hälsosituationen bland nationella minoriteter (2008–2010) med slutrapporten Hur mår Sveriges nationella minoriteter?
• Flera uppdrag och rapporteringar kopplat till strategin för romsk inkludering.

Kontakta registrator om du är intresserad av någon av dessa rapporter.

info@folkhalsomyndigheten.se