Socialt deltagande och psykisk hälsa bland flyktingar
LyssnaAtt stärka flyktingars sociala deltagande är viktigt för att nå jämlikhet i hälsa. Resultaten från en litteraturöversikt visar att tillgång till samhällets nyckeldimensioner är avgörande för ett socialt deltagande bland flyktingar och har betydelse för den psykiska hälsan.
Resultaten presenteras i en litteraturöversikt av 64 vetenskapliga studier där vi redovisar hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.
Resultaten från undersökningen visar att:
- det sociala deltagandet har betydelse för den psykiska hälsan bland flyktingar, men att den psykiska hälsan även spelar roll för om och hur ett socialt deltagande är möjligt
- den psykiska hälsan kan påverkas positivt när individen upplever sig inkluderad i samhällets sociala nyckeldimensioner
- det är viktigt att konsekvenser för flyktingars psykiska hälsa tas i beaktande när man utformar samhällets övergripande regelverk.
Tillgången till samhällets nyckeldimensioner är avgörande
Litteraturöversikten visar att socialt deltagande är när en person har tillgång till, och aktiv delaktighet i, samhällets sociala nyckeldimensioner. Samhällets nyckeldimensioner kan enligt litteraturöversikten sammanfattas i följande tre punkter:
- Regelverk och ramar, vilka omfattar legal status, t.ex. uppehållstillstånd och medborgarskap. Dessa påverkar individens rättigheter och formella förutsättningar att delta i etablerade samhällsinstitutioner.
- Etablerade samhällsinstitutioner, t.ex. arbetsmarknad, finansiella institutioner, utbildning samt hälso- och sjukvård. Dessa erbjuder möjligheter till, eller hinder för, socialt deltagande i olika former.
- Gemenskaper och gräsrotsrörelser, som grupperas i etniska och kulturella gemenskaper, religiösa aktiviteter, idrotts- och fritidsaktiviteter samt politiskt engagemang.
Om studien
Studien genomfördes i samverkan mellan Folkhälsomyndigheten och forskare vid Röda Korsets Högskola.
Rapporten är baserad på en kartläggande litteraturöversikt av 64 kvalitativa och kvantitativa studier och finns även publicerad i en vetenskaplig tidskrift.