Migranter – en heterogen grupp

Migration och hälsa kan vara svårt att studera, bland annat för att det finns många olika begrepp och definitioner. Bland de begrepp som förekommer finns till exempel ”flyktingar”, ”asylsökande”, ”arbetskraftsinvandrare”, ”anhöriginvandrare” och ”andra generationens invandrare”.

”Utrikesfödd” är ett annat begrepp som ofta används i Sverige eftersom statistiken innehåller den variabeln, alltså om människor är födda i Sverige eller ett annat land. Men när alla utrikesfödda klumpas ihop kan det bli svårt att ta hänsyn till hur länge man bott i ett land, varför man migrerade osv. Ändå gör vi det ibland, eftersom det är den enklaste, mest tillgängliga variabeln vi har i våra register för att undersöka hur migration påverkar olika hälsoutfall. Ofta kan statistiska metoder ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka hälsan när man gör olika analyser, för att försöka få fram vilken effekt migration har på olika utfall.

Många olika aktörer arbetar inom området migration och hälsa, till exempel inom hälso- och sjukvården eller inom skolan. Det kan handla om hälsan bland nyanlända flyktingar eller andra grupper med migrationserfarenhet som behöver riktade insatser. Det finns dock stora skillnader inom och mellan dessa grupper, och många har samma behov av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser som resten av befolkningen. Ofta är personcentrerad vård tillräckligt för att bemöta behoven hos enskilda personer inom t.ex. hälso- och sjukvården. Övergripande frågor om inkludering, tillgänglighet och bemötande är viktigt för alla, oavsett bakgrund, för att få samma förutsättningar. För att uppnå det målet jämlik hälsa kan det också finnas ett behov av riktade åtgärder till vissa grupper, baserat på till exempel födelseland eller språk. Då är det viktigt att inte glömma bort individperspektivet, eller de risker som kan uppstå med segregerande insatser och stigmatisering av olika grupper.

Läs mer

Sveriges Kommuner och Regioner: Asyl- och flyktingmottagande, integration