Webbplatsen stödjer inte längre Internet Explorer

Folkhälsomyndigheten.se stödjer inte längre Internet Explorer.
För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna (Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox).
Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.

Utökat elevhälsoarbete för tidigare och effektivare hjälp

Grästorps kommun i samarbete med Högskolan i Väst.

Projektrapport

Projektets egen slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

TEAM AGERA – Ett utökat och fördjupat barn- och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan (hv.se)

Om projektet

Samverkan mellan skola och socialtjänst via en utökad och mer tillgänglig elevhälsa utvärderas. Effekten av insatserna mäts på individnivå hos barn, ungdomar och föräldrar samt på kommunal organisatorisk nivå hos bland annat skola och socialtjänst.

Bakgrund

Traditionellt erbjuds barn och unga i riskmiljöer insatser som organiseras av kommunens socialtjänst. Grästorps kommun uppmärksammade att många barn, unga och deras familjer som levde i riskmiljöer var ovilliga till steget att ta hjälp av socialtjänsten. Därför bildades år 2011 Team Agera bestående av en pedagog och en socionom. Uppdraget var att öka samverkan mellan skola och socialtjänst för att färre barn skulle ”hamna mellan stolarna”. Insatser skulle ske inom skolans organisation istället för inom socialtjänstens. Detta aktuella projekt är en utvidgning av Team Ageras verksamhet.

Syfte

Att öka tillgängligheten och effekten av elevhälsan i skolan för att bidra till att barn i riskmiljöer erbjuds tidigare, snabbare och effektivare hjälp.

Arbetssätt

Inom ramen för projektet har Team Agera utökat sitt stöd så att teamet arbetar med:

1. Förebyggande & screenande insatser. Till exempel information till alla föräldrar, klassrumsarbete och samtal med alla i en klass.

2. Strukturerade evidensbaserade programinsatser. Till exempel FöräldraKomet, SkolKomet och individuella RePuls samtal.

3. Ad hoc, 1) korta insatser, och 2) långa insatser. Till exempel fånga upp elever som ”tittar förbi” och samtala med dem. Om så behövs bokas flera samtalstider.

Uppföljning och utvärdering

Forskningen som är kopplad till projektet ska beskriva och analysera hur organisering, i form av ett tvärprofessionellt team förankrat i elevhälsan, bidrar till att påverka insatser för barn och ungdomar som lever i riskmiljöer. Effekten av insatserna ska mätas på individuell nivå hos barn, ungdomar och föräldrar samt på kommunal organisatorisk nivå gällande skola, socialtjänst, hälsa, sjukvård och socialnämnd.

Uppdaterad: 24 november 2015