Anpassat föräldrastöd för somaliska föräldrar

Projektrapport

Projektets egen slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

Ladnaan – att må bra En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun (du.diva-portal.org)

Om projektet

Projektet inför och utvärderar en riktad insats i form av föräldrastödsprogrammet Connect. Programmet har anpassats till de specifika behov föräldrar med somaliskt ursprung kan ha som nyanlända till Sverige. Insatsen riktar sig till föräldrar som själva upplever stress och oro.

Bakgrund

Borlänge är den kommun i landet som har störst andel personer med somaliskt ursprung i sin befolkning. Många av de barn och ungdomar som finns bland dessa växer upp i familjer som tvingats fly från sitt hemland och många bär på krigserfarenheter. De vuxna har dessutom stora svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden, vilket ofta ger familjerna mycket knappa ekonomiska omständigheter. Flyktingskap, krigserfarenheter och socialt utanförskap ökar risken för ohälsa. Detta har yttrat sig bl.a. i form av ökande antal anmälningar till socialtjänsten gällande dessa barn och unga. Kunskaper och metoder behöver utvecklas och anpassas då öppenvårdsinsatserna sällan når de somaliska familjerna.

Syfte

Syftet är att främja och förbättra somaliska föräldrars och barns psykiska hälsa och sociala utveckling genom att implementera och utvärdera en riktad öppenvårdsinsats i form av föräldrastöds-programmet Connect som anpassats till de specifika behov många föräldrar med somaliskt ursprung har när de kommer till Sverige.

Arbetssätt

Somaliska föräldrar erbjuds föräldrastöd utifrån föräldrastödsprogrammet Connect som grund. Modellen har kulturanpassats utifrån somaliska föräldrars behov. Den bygger på två delar, där den första delen fokuserar på samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Den andra delen fokuserar på att sätta gränser.

Uppföljning och utvärdering

Utvärderingen av projektet sker genom effektmätningar av genomförd intervention i förhållande till kontrollgrupp vad gäller barn och föräldrars värdering av sin psykiska hälsa. Metoderna innebär att utveckla en kulturanpassad Connect, en kvalitativ ansats (delstudie 1) samt en randomiserad kontrollerad studie, en RCT (delstudie 2) där effekten på öppenvårdsinsatsen mäts och utvärderas.