Kvalitetssäkring av en pågående stödverksamhet för barn
LyssnaTjörns kommun i samarbete med Göteborgs universitet.
Projektrapport
Projektets egen slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.
Om projektet
Projektet syftar till att undersöka om stödgruppsverksamheten i kommunen kan kvalitetssäkras via enkäter till deltagare och behandlings- och verksamhetsstödet Journal Digital. En kommunikationsplan för att uppmärksamma och nå barn som kan behöva stöd tas också fram.
Bakgrund
Livbojen är en kommunal verksamhet som erbjuder insatser i form av stödgrupper och individuella samtal till barn och unga mellan 7-20 år där en närstående har ett missbruk eller psykisk ohälsa. För att kunna kvalitetssäkra verksamheten har Livbojen under år 2011 initierat det databaserade uppföljningsprogrammet Journal digital.
Syfte
Projektet syftar till att via tre utvecklingsområden kvalitetssäkra stödgruppsverksamheten i Tjörns kommun och sprida erfarenheter via nätverket De glömda barnen.
De tre utvecklingsområdena är:
- Undersöka om en kommunövergripande databas är användbar för att göra hållbara analyser
- Utveckling av reflekterande samtalsmodeller
- Utveckling av kommunikationsplan där rutiner för rekrytering, kompetensutveckling och samverkan framgår
Arbetssätt
Data sammanställs fortlöpande i en gemensam kommundatabas (Journal digital). Arbetet genomförs i samarbete med forskarna för att identifiera användbara variabler för hållbara analyser. Kommunen kommer tillsammans med forskarna att se över hur väl reflekterande samtal följer evidensbaserad kunskap. I nästa skede ska metoder som möjliggör uppföljning av enskilda deltagares och anhörigas erfarenheter och reflektioner kunna testas. En handlingsplan kommer tas fram som omfattar hållbar rekrytering, kompetensutveckling samt rutiner för samverkan.
Uppföljning och utvärdering
Fas 1 innebär intervjuer med personal och tidigare deltagare i Livbojen. Forskargruppen inkluderar även resultat från tidigare studier samt erfarenheter från stödgruppsverksamhet i andra delar av landet. Utifrån kunskapssammanställningen formuleras hypoteser som prövas i fas 2.
Fas 2: hypoteserna från kunskapssammanställningen prövas i en konkret kontext. Erfarenheter och metoder kommer att spridas. Projektet sker i nära samverkan med nätverket De glömda barnen vilket möjliggör jämförande studier samt spridning till nätverkets övriga kommuner.